Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

15 augusti 2013

Inga skeppsmaskar i Antarktis – vrak kan vara välbevarade

För första gången har forskare studerat skillnaden på hur valben och trä bryts ner i havet i Antarktis. Experimenten har lett till upptäckten av två tidigare okända maskarter som livnär sig på valben. Däremot hittade inte forskarna några spår av de träätande skeppsmaskar som annars finns rikligt i världens oceaner och som i normala fall snabbt bryter ner trä.

Forskare har genomfört experimenten genom att sänka ner valkadaver och trästycken av ek och furu i vattnet studerat hur de olika materialen bryts ner i havet i Antarktis. Två tidigare okända maskarter som livnär sig på valben hittades – Osedax antarcticus och O. deceptionensis. Däremot hittade inte forskarna några spår av de träätande skeppsmaskar av släktet Xylophaga.

– Medan valbenen var illa åtgångna såg trästyckena fortfarande helt nya ut när vi tog upp dem ur vattnet. Och då hade de legat i havet över ett år. Antarktis är på många sätt unikt. Strömmar och temperaturskillnader gör det till en isolerad ocean vilket kan vara en förklaring till att vi inte hittar några skeppsmaskar, säger Thomas Dahlgren, forskare i biodiversitet som har varit Göteborgs universitets representant i projektet tillsammans med doktoranden Helena Wiklund.

Avsaknaden av skeppsmaskar som Xylophaga kan innebära att vrak från tidigare polarexpeditioner, som Otto Nordenskjölds Antarctic som sjönk 1903 och Sir Ernest Shackletons Endurance som förliste 1914 och tros ligga på 3000 meters djup, fortfarande kan vara välbevarade på havets botten.

– Det är en oerhört viktig upptäckt för marinarkeologin och kan spela stor roll för framtida bärgningsförsök, säger Thomas Dahlgren.

DNA-analyser av de nya maskarterna Osedax antarcticus och O. deceptionensis visar även att de är släkt med så kallade skäggmaskar som använder sig av speciella bakterier för att utvinna näring ur lera.

– Det ger nya ledtrådar kring hur de har utvecklats under årmiljonerna. En teori är att de har en gemensam anfader och att nya arter har utvecklats när valarna första gången dök upp i oceanerna, säger Thomas Dahlgren.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera