DAMP, ADHD och DCD – ny studie om tio års debatt om diagnoser, neuropsykiatri och skolan

Den medicinska kontroversen handlar om ett ifrågasättande av diagnosen DAMP – Deficit in Attention, Motor control and Perception – under åren runt 2000. Från att tidigare ha varit en oenighet mellan en mindre krets av medicinskt professionella eskalerade kontroversen och kom också att beröra pedagoger och sociologer.

– Det kan betecknas som en av det svenska samhällets mest framträdande vetenskapsbaserade kontroverser i modern tid, säger Bo-Lennart Ekström.

I sin kontroversstudie har han analyserat närmare 200 artiklar från Dagens Medicin och Läkartidningen, under perioden 1996-2006. Han undersöker den bild av skolan som framträder i det specifikt medicinska perspektivet och hur medicinskt professionella i medierna formulerar pedagogisk praktik och teori utifrån sina perspektiv.

I diskussionen framträder två förhållningssätt. Dels det neuropsykiatriska perspektivet där åtgärder riktar in sig på den enskilde eleven – främst genom anpassad pedagogik och i förekommande fall även centralstimulerande medicinering. Dels det socialmedicinska perspektivet som primärt tar sikte på god skolmiljö och välutvecklad skolhälsovård.

– I mitt arbete som specialpedagog har jag kunnat observera hur neuropsykiatrin successivt vunnit tolkningsföreträde framför andra möjliga förklaringar till när elever får problem med inlärning och beteende i skolan. De neuropsykiatriska diagnoserna tillmäts idag högre status och förklaringsvärde än de pedagogiska teorierna vad gäller elevernas tillkortakommanden, säger Bo-Lennart Ekström.

Sedan 2007 har antalet diagnoser av ADHD och uppmärksamhetsstörning uppskattningsvis mer än fördubblats i Sverige. I dag är DAMP ersatt av DCD – Development Coordination Disorder.

Läs avhandlingen.