Tema

Myten om skeppet Resande man utforskas

Marinarkeologer från Södertörns högskola undersöker nu vraket efter det man tror är 1600-talsskeppet Resande man. Myten om skeppet är lika intressant som vraket i sig. Fortsatta undersökningar är nu av stor vikt för att konstatera skeppets ursprung. Men samtidigt framhåller Johan Rönnby att det arkeologiska värdet av vraket inte bara handlar om identifiering.

Marinarkeologer från Södertörns högskola undersöker nu vraket efter det man tror är 1600-talsskeppet Resande man. Myten om skeppet är lika intressant som vraket i sig.

Mycket talar för att vrakfyndet utanför Landsort i Stockholms skärgård är det mytomspunna Resande man som förliste 1660. Det var dykargruppen Grebbestads marinarkeologiska sällskap som maj upptäckte ett vrak vid Landsort i Östersjön.  Man kontaktade då marinarkeologerna vid MARIS, Södertörns högskola.

– De hörde av sig och ville samarbeta med oss, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola.

Johan Rönnby var själv med när man i början av juni gjorde en första besiktning av vraket, tillsammans med folk från Sjöhistoriska museet och Försvarshögskolan. Medverkade med båt och logistik gjorde också Deep Sea produktion och Marin mätteknik som MARIS redan samarbetar nära med.

Nu har forskarna vid MARIS, Södertörns högskola, blivit kontaktade av Nynäshamns kommun för att undersöka förutsättningarna för ett samarbete kring hur man kan presentera och tillgängliggöra skeppet och dess historia för allmänheten.

Vraket är ett av de bäst bevarade exemplen på ett mindre örlogsfartyg från mitten av 1600-talet som hittills har påträffats. Fortsatta undersökningar är nu av stor vikt för att konstatera skeppets ursprung. Men samtidigt framhåller Johan Rönnby att det arkeologiska värdet av vraket inte bara handlar om identifiering.

– Detta ganska lilla örlogsskepp är också ett intressant jämförelsematerial till de kända storskeppen Vasa, Kronan och Svärdet, säger Johan Rönnby.

En identifiering av vraket som just Resande man kanske istället har sitt största vetenskapliga värde i att vraket på ett påtaligt sätt illustrerar och möjliggör en diskussion om myter och historieskrivning. Skeppet Resande man har utmålats som ett av de mest attraktiva vraken att hitta i Östersjön. Dels har detta att göra med att det beskrivs som ett skattskepp, med rikedomar och mängder av föremål ombord. Dels finns det, till skillnad från i många andra fall, levande vittnesskildringar i gamla källor av skeppet och dess förlisning.

– Detta bidrar till att vraket efter just Resande man har en lyskraft som slår det mesta. Det här är ett mytskepp, som många människor ägnat enorm tid åt att försöka hitta, konstaterar Johan Rönnby.

– Det intressanta nu blir att berätta historien om myten om skeppet, samtidigt som vi undersöker vraket och dess ursprung, fortsätter han.

Enligt myten ska det finnas en stor skatt ombord på Resande man med bland annat 7 000 daler silvermynt och 60 000 dukater.  Man vet att Resande man i november 1660 på Riksrådets uppdrag var på väg till Polen för viktiga förhandlingar om ett förbund riktat mot Ryssland. Ombord fanns greven von Schlippenbach och en mängd gåvor. Innan fartyget hunnit lämnat Stockholms södra skärgård råkade det ut för en svår storm och förliste nordost om Landsort.
I och omkring vraket, som ligger på ca 15 meters djup, finns en mängd olika föremål. Det rika fyndmaterialet i form av såväl, glasflaskor, trefotsgrytor, den murade tegelkabyssen (köket)med sitt vedförråd, ger en inblick i en intakt 1600-talsmiljö ombord på ett mindre örlogsskepp. Även mänskliga kvarlevor har observerats.

Vid en första undersökning beslöts att skyddsbärga ett av de mynt man såg på vraket. Ett lämpligt mynt från ett område innanför styrbordssidan bärgades för att möjligen kunna komma närmare vrakets identitet. Myntet är drygt 15 gånger 15 centimeter, och på dess stämpel kan utläsas ”1 Daler Sölff Mnt”.

Det känsliga vraket har nu belagts med dyk- och ankringsförbud av Länsstyrelsen.
MARIS, Maritime Archeological Research Institute at Södertörn University, är ett marinarkeologiskt forskningsinstitut vid Södertörns högskola.

KONTAKT
Johan Rönnby, professor i marinarkeologi, Södertörns högskola, 070-643 24 61.
Eleonor Björkman, presskontakt Södertörns högskola: 070-286 13 32.

Myten om skeppet Resande man utforskas

 lästid ~ 3 min