Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

13 juni 2012

Naturlig form av vaccination hos gräsänder

Neus Latorre Margalef, forskare i ekologi vid Linnéuniversitetet, bidrar i sin avhandling ”Influensa A virusets ekologi och epidemiologi hos gräsand Anas platyrhynchos” till att öka kunskapen kring influensavirus som finns naturligt bland vilda fåglar.

Arbetet belyser förekomsten av milda fågelinfluensavirus hos gräsänder och hur viruset nyttjar dessa änder som värdar.

Under nio år har gräsänder fångats för provtagning vid Ottenby fågelstation på Öland och forskarna har sammanlagt undersökt 26586 prover från 8529 gräsänder för förekomst av influensavirus.  Andelen infekterade änder varierar med årstiderna och de flesta fall inträffar under hösten, då så många som var fjärde and kan vara bärare av virus. Mångfalden av virusvarianter är väldigt stor och man hittade 74 av totalt 144 möjliga varianter. De flesta varianter av influensavirus finns bara hos gräsänder, men en del kan även infektera höns och andra tamfjäderfä. En av dessa varianter upptäcktes vara vanligt förekommande hos änderna vid Ottenby.

En viktig fråga att ställa sig är hur fåglar påverkas av att vara infekterade med influensavirus. Latorre Margalef konstaterade att infekterade gräsänder vägde mindre än icke infekterade individer, vilket kan ses som som en kostnad av att vara infekterad. Tillsammans med sina kollegor fann hon också att en första influensainfektion kan ge immunitet mot framtida infektioner av samma virus, liknande en form av naturlig vaccination.

Genom studier av änder som fångats och provtagits vid mer än ett tillfälle kunde Latorre Magalef visa att infektioner med en viss virusvariant även kan ge immunitet mot andra virusvarianter. Immunförsvaret reagerar främst på virusets ytproteiner hemagglutinin och neuraminidas, eller H och N som de förkortas. Latorre Margalef kunde visa att närbesläktade, H-varianter gav korsimmunitet. Ur ett evolutionärt perspektiv betyder detta att ändringar i ändernas immunförsvar, som i sin tur leder till förändringar hos viruset, kan vara en viktig drivande faktor som leder till en ökad mångfald av virusvarianter.

Latorre Magalefs studier visar att immunitet mot olika virusvarianter orsakad av en första infektion är av stor betydelse för evolutionen av den biologiska mångfalden hos influensa A virus som infekterar gräsänder.

Neus Latorre Margalef är född i Barcelona, Katalonien och uppvuxen i Puigcerdà, en by i Pyrenéerna. Hon tog sin magisterexamen i biologi vid Universitetet i Barcelona och sedan 2006 har hon varit doktorand i mikrobiologi vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen ”Influensa A virusets ekologi och epidemiologi hos gräsand Anas platyrhynchos” försvarades den 8 juni, 2012 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var Professor David E. Stallknecht från University of Georgia.

För mer information kontakta Neus Latorre Margalef
telefon: 0480-44 73 94 eller e-post: neus.latorre@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera