För tidigt födda, “öronbarn” och melanom
Om framtiden för barn som lämnat moderlivet för tidigt… om diagnostik och behandling av barn med återkommande öroninflammationer… och om ett protein som påverkar spridningen av malignt melanom handlar tre nya avhandlingar från Lunds universitet.
För tidigt födda
Forskaren och biträdande överläkaren Eva Morsing vid Skånes universitetssjukhus i Lund har undersökt hur det gått för foster som förlösts med kejsarsnitt för att de inte växt till som de borde. Läkarna måste i sådana fall göra en svår avvägning mellan risken för ökad sjuklighet och död om barnet tas ur livmodern, och risken för syrebrist och fosterdöd om man låter det vara kvar.
Studierna visar att tillväxthämmade foster som förlöstes med kejsarsnitt mycket tidigt under graviditeten inte råkade ut för mer dödlighet eller svår sjuklighet än foster som föddes för tidigt av andra skäl. De behövde dock extra syrgas under en längre period än de andra barnen. De hade också mer astma under uppväxten och lägre lungfunktion i skolåldern än barn som fötts i normal tid. Sämst lungfunktion hade de barn som vägt under 1000 g vid födelsen.
Ett annat fynd var att pojkar som fötts för tidigt efter en tillväxthämning hade sämre resultat i begåvningstest som 7-åringar än för tidigt födda pojkar som inte varit tillväxthämmade. Hos flickorna sågs ingen sådan skillnad.
Resultaten talar för att det är meningsfullt att förlösa tillväxthämmade foster, eftersom alternativet kan vara syrebrist och död. Alla barn som föds mycket för tidigt bör dock få en uppföljning ända till skolåldern eller ännu längre, så att de får hjälp med eventuella lungproblem, menar Eva Morsing.
Avhandlingen heter “Development in children born very preterm after intrauterine growth restriction with abnormal fetal blood flow” och läggs fram den 16.12. En sammanfattning finns på . Eva Morsing nås på Eva.Morsing@med.lu.se.
“Öronbarn”
Ungefär en tiondel av alla barn under två år blir “öronbarn” som drabbas av återkommande öroninflammationer. De flesta öroninflammationer läker ut av sig själva, medan andra kan behöva antibiotika för att gå över. När man i sjukvården nu vill minska användningen av antibiotika är det en utmaning att avgöra vilka fall som behöver antibiotika och vilka som klarar sig utan.
Specialistläkaren Marie Gisselsson Solén har forskat kring detta. En av hennes studier visar att ett snabbtest för pneumokocker – ursprungligen ett urintest – var nästan lika bra på att hitta pneumokocker som en traditionell bakterieodling, som tar mycket längre tid.
Pneumokocken är den vanligaste av de bakterier som brukar ligga bakom en öroninflammation, och även en av de farligaste. Lundaforskaren har också undersökt drygt 100 barn som fått en öroninflammation före sex månaders ålder. Hälften av dessa barn vaccinerades mot pneumokocker. Vid två års ålder hade de vaccinerade barnen 26 procent färre öroninflammationer och hade också kommit på betydligt färre akutbesök och fått färre rör inopererade i sina öron. Fynden innebär ett steg på vägen mot en mer effektiv behandling av “öronbarn”.
Avhandlingen heter “Recurrent acute otitis media – aetiology, diagnostics and prevention” och las fram den 10.12. En sammanfattning finns här. Marie Gisselsson Solén nås på marie.solen@gmail.com och 0706-857441.
Malignt melanom
Malignt melanom är en av de cancertyper som ökar mest i Sverige. Ett protein kallat Wnt5a, som också påverkar flera andra cancerformer, spelar en viktig roll när malignt melanom utvecklas och ger metastaser (dottertumörer).
Elin Ekström från Institutionen för laboratoriemedicin i Malmö har studerat Wnt5a och hur det fungerar som signalväg mellan olika celler. Hon har bl.a. funnit att proteinet har förmågan att förändra cellernas ämnesomsättning så att den blir gynnsam för tumörceller. Wnt5a visade sig också kunna frigöra två andra proteiner som sedan tidigare är kopplade till dålig prognos för patienter med malignt melanom. Dessa andra proteiner finns färdigproducerade i cellerna, men utsöndras normalt inte.
Eftersom Wnt5a har en så komplex funktion vid malignt melanom behöver man förstå mer om dessa processer för att kunna utveckla nya behandlingar mot sjukdomen, menar Elin Ekström.
Avhandlingen heter “Wnt5a signaling in Malignant Melanoma” och läggs fram den 16.12. Elin Ekström nås på Elin.Ekstrom@med.lu.se.