Nu avslöjas Spökskeppets hemlighet
För första gången kan vi nu få en bild av hur ett av 1600-talets vanligaste handelsfartyg såg ut. Med hjälp av banbrytande teknik har marinarkeologer från Södertörns högskola varit med och undersökt Spökskeppet, som ligger på havsbotten utanför Gotland. Resultatet kan ses i en TV-dokumentär som sänds den 25 april.
Forskare från Södertörns högskola och Vasamuseet har under det gångna året genomfört banbrytande djuphavsarkeologi på ett nästan helt intakt 1600-talsfartyg som ligger på havsbotten norr om Gotland. I samarbete med det svenska havsmätningsföretaget Marin mätteknik (MMT) har man fått fram den första detaljerade 3D-modellen av ett historiskt fartyg på 130 meters djup. Det så kallade Spökskeppet är samtida med regalskeppet Vasa, och en unik representant för Östersjöhandelns guldålder. Det är sannolikt holländskt till ursprunget.
Spökskeppet – som fått sitt namn för att det är så spöklikt välbevarat – presenterades för första gången för de svenska tv-tittarna i samband med tv-serien Vrakletarna 2007. Nu är det dags igen. Måndag den 25 april sänds tv-dokumentären ”Spökskeppets hemlighet”, som beskriver forskningsprojektet. Filmarna har tagit hjälp av holländska skeppsbyggare för att visa de metoder som gjorde Nederländerna till världens ledande nation inom skeppsbyggeri och världshandel på 1600-talet. Den USA-byggda 1600-talsrepliken Kalmar nyckel (uppkallad efter de första svenska kolonisternas fartyg) spelar också en viktig roll i filmen för att visa hur Spökskeppet seglade – och gick under.
Upphittarna av fartyget har tillsammans med ett internationellt forskarlag genomfört en expedition som för djuphavsarkeologin in i 2000-talet. Eftersom vraket ligger på för stort djup för dykning har forskarlaget använt sig av robotar och ekolod för att dokumentera det unika fyndet.
– Med hjälp av den här tekniken har vi faktiskt kunnat komma in i skeppet, och se de rum där besättningen levde sitt liv ombord, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi och föreståndare för MARIS vid Södertörns högskola.
För att uppnå centimeterprecision har MMT låtit montera ett ekolod under en robot, som mätt fartyget under flera dagar. Genom att man kommit så nära har forskarna kunnat bygga upp en tredimensionell bild av fartyget, från skrov och master in i kajutan – platser dit en dykande arkeolog aldrig kunnat nå. För första gången kan man alltså se hur ett handelsfartyg från 1600-talet ser ut inuti.
Genom att filma av hela vrakplatsen med HD-kameror har forskarna återskapat akterspegel och rigg och på det sättet skaffat sig en nästan exakt uppfattning om hur fartyget såg ut när det sjönk för 350 år sedan. En värdefull träskulptur har också bärgats och analyserats. Ett spännande detektivarbete pågår nu för att försöka identifiera det ännu så länge okända fartygets ursprung.
Forskningsarbetet med spökskeppet leds av Professor Johan Rönnby vid marinarkeologiska forskningsinstitutet MARIS vid Södertörns högskola. (www.sh.se/maris [Ref 1]). Resultat av arbetet kommer bland annat redovisas i en avhandling av Niklas Eriksson vid BEEGS/MARIS. Datorbearbetning av sonarinformation till skeppssektioner har gjorts av Oscar Törnqvist, BEEGS/MARIS. Forskningsprojektet stöds av KK-stiftelsen.
Dokumentären Spökskeppets hemlighet är en samproduktion mellan bl.a. SVT och National Geographic Television. Regi: Malcolm Dixelius, Producent: Lasse Rengfelt, Deep Sea Productions.
Kontakt: Johan Rönnby, tel: 070-643 24 61 eller Eleonor Björkman, presskontakt, tel: 070-286 13 32
Foto: Deep Sea Productions/Spökskeppsprojektet
