Skoldemokratin försämras med en ökad andel manliga elever
Skoldemokratin blir sämre ju fler män det finns i en gymnasieklass. Det konstaterar statsvetaren Johanna Jormfeldt i sin doktorsavhandling Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem. Jormfeldt har studerat elevers syn på hur demokratisk skolvardagen är i Kronobergs gymnasieskolor. Den könsuppdelning som fortfarande råder mellan olika program visar sig ha stor betydelse för elevernas erfarenheter av skoldemokrati.
Jormfeldts studie visar också att elever på program med traditionellt manliga ämnen har bättre erfarenheter av skoldemokrati. Denna mer fullständiga bild framträder först när man samtidigt tar hänsyn till både könsrepresentation och programskillnader. I slutänden ser det ut som om ojämlikheter i skoldemokrati tar ut varandra. Men det är ändå viktigt att kunna påvisa de dolda konsekvenserna av gymnasieskolans skiktning, menar Johanna. Skoldemokratin skulle kunna förbättras, både i mansdominerade grupper och på program där traditionellt kvinnliga ämnen dominerar.
Tidigare studier inom området visar att elever på ”mansdominerade yrkesförberedande program” har framstått som missgynnade. Johannas forskning visar att könsfördelning och utbildningsinnehåll var för sig påverkar förutsättningarna för skoldemokrati – men att konsekvenserna måste hållas isär. Att en hög andel män i miljön försämrar skoldemokratin kan bero på att mansdominerade grupper utvecklar en kultur som inte belönar flitigt skolarbete och engagemang. Dessutom kan lärare anse att mansdominerade klasser behöver ett mer auktoritärt ledarskap. Att program med ”manliga ämnen” (oavsett om de är teoretiska eller praktiska) samtidigt tycks erbjuda de bästa förutsättningarna för demokrati i skolan kan förklaras med att manliga verksamheter alltjämt värderas högre än kvinnliga. Med en sådan status följer också mer makt och inflytande.
I avhandlingen framkommer ett tydligt samband mellan elevernas erfarenheter av skoldemokrati och hur bra de trivs med skolan och skolarbetet. Däremot finns det enligt Johanna inget som tyder på att erfarenheter av demokrati i skolan påverkar inställningen till att rösta eller hur bra betyg man får.
Avhandlingens analyser bygger på en enkätundersökning som genomfördes 2008/2009 bland sistaårseleverna i Kronobergs gymnasieskolor.
Johanna Jormfeldt har varit verksam som doktorand i statsvetenskap med didaktisk inriktning vid Växjö universitet/Linnéuniversitetet sedan hösten 2005.
Avhandlingen Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem. Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola försvaras fredagen den 18 februari 2011 kl. 13.15. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Linnéuniversitetet, campus Växjö. Opponent är docent Jörgen Johansson, Lunds universitet.
För mer information kontakta Johanna Jormfeldt, telefon: 0470-70 84 76 eller e-post: johanna.jormfeldt@lnu.se
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.
