Artikel från Göteborgs universitet
1 februari 2011

Spel var viktigt – redan för 4 000 år sedan

Redan för 4 000 år sedan utgjorde spelandet en central del av människors liv. Det visar en avhandling i arkeologi från Göteborgs universitet, som undersökt den sociala betydelsen av fenomenet spel och lek i den bronsålderstida Indusdalen i nuvarande Pakistan.

Det händer att arkeologer vid utgrävningar av gamla bosättningar hittar fynd av spel- och lekrelaterad karaktär. Men inom den etablerade arkeologin har dessa slags fynd ofta förbisetts.
– De har till exempel betraktats som spår av harmlöst tidsfördriv och därmed ansetts som mindre viktiga för forskningen, eller omtolkats utifrån rituella aspekter eller som tecken på social status, säger avhandlingens författare Elke Rogersdotter.

Hon har studerat spelrelaterade artefakter funna vid utgrävningar i ruinerna av den gamla staden Mohenjo-daro i nuvarande Pakistan. Lämningen utgör den största urbana bosättningen från bronsåldern i Indusdalen, ett kulturkomplex som var samtida med det gamla Egypten och Mesopotamien. Bosättningen är svår att tolka, till exempel har arkeologerna inte funnit några lämningar av tempel eller palats. Det har därför varit svårt att uttala sig om hur bosättningen administrerades eller hur en eventuell elit profilerade sig.

Elke Rogersdotters studie visar på förvånande resultat. Nästan var tionde fynd från ruinstaden är spelrelaterat. Det handlar till exempel om olika former av tärningar och spelpjäser. Dessutom har de undersökta fynden inte hittats kringspridda hur som helst. I den rumsliga spridningen har det gått att urskilja repetitiva mönster som kan indikera särskilda platser där spel förekommit.
– Den påfallande mängden spelrelaterade fynd och den strukturerade spridningen visar att spelandet redan för mer än 4 000 år sedan var en viktig del i människors vardag, säger Elke Rogersdotter.

Anledningen till att artefakter av spel- och lekrelaterad karaktär ofta hamnat i skymundan eller omtolkats vid arkeologiska grävningar går att söka i det vetenskapliga tänkandets brist på överensstämmelse med det irrationella fenomenet lek och spel, menar Elke Rogersdotter.
– Målsättningen att nå den sociala betydelsen av själva leken utmanar därför i sin tur etablerade sätt att tänka. Den blir ett instrument, med vilket vi kan nå tolkningar som står närmare den enskilda människan. Vi får andra, mer socialt inbäddade ingångar till en svårtolkad bosättning.

Kontaktinformation
För mer information:
Elke Rogersdotter, telefon: 031-786 5287, e-post: elke.rogersdotter@archaeology.gu.se

Avhandlingens titel: Gaming in Mohenjo-daro – an Archaeology of Unities
Tid och plats för disputation: lördagen den 5 februari kl. 13.00, Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Dr Eva Myrdal, Östasiatiska museet, Stockholm
Avhandlingen kan beställas från ”arkeologiböcker”: www.arkeologibocker.se
Avhandlingen finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/24042
Bilder för publicering finns för nedladdning på:
http://bildbank.gu.se:80/pincollection.jspx?collectionName={505a450e-2929-11e0-a2ec-005056b80001}
Ange upphovsman: Elke Rogersdotter (foto och teckningar)

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera