Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

5 oktober 2010

Nya tolkningar av stenålderslandskapet på Falbygden

På Falbygden i centrala Västergötland finns en av norra Europas största koncentrationer av megalitgravar från den yngre stenåldern (ca 4000-1 500 f.Kr.). En ny avhandling i arkeologi från Göteborgs universitet visar nu att dessa så kallade gånggrifter inte byggdes för att synas över stora områden. Istället förefaller de nästan vara dolda i landskapet.

Tony Axelsson, doktorand och arkeolog vid Västergötlands museum, har undersökt hur stenålderslandskapet på Falbygden såg ut och hur människorna på den tiden förhöll sig till sin omgivning.

Med hjälp av ett så kallat geografiskt informationssystem (GIS) där fornlämningar i form av gånggrifter, boplatser och lösa fynd finns inlagda, har han kunnat producera digitala kartbilder som representerar förhistoriska förhållanden i landskapet. Hans analyser visar bland annat att gånggrifterna inte förefaller vara tänkta att exponeras på större avstånd.

– Jag tror inte att gånggrifterna uppfördes för att ta kontroll över landskapet, för att göra det mindre farligt eller som en medveten handling att tämja det, att så snart man byggt gånggrift så var landskapet tryggt, säger Tony Axelsson, arkeolog på Västergötlands museum och avhandlingens författare.

Ett annat tydligt mönster han upptäckt är hur närområdet kring gånggrifterna i stort sett saknar spår av mänsklig aktivitet i form av kända fynd som bärnsten, flinta och djurben.

– Slutsatsen är att boplatserna och gånggrifterna var separerade från varandra, att det föreligger en form av rumslig separation, säger han.

Avhandlingen diskuterar också arkeologins tolkningsmodeller. Tony Axelsson argumenterar för en landskapsarkeologi som går från betraktade landskap till levande landskap.

– Genom att, hypotetiskt, karaktärisera landskapet, och använda beskrivande verb och adjektiv som farligt, tråkigt eller vackert är det möjligt att diskutera kring hur komplext och mångtydigt ett landskap är. Ett sådant tillvägagångssätt saknas ofta inom arkeologin idag. Förståelsen för hur man förstår ett landskap kommer inte endast genom visuella intryck utan också genom andra sinnesorgan och inte minst genom mentala föreställningar, säger Tony Axelsson.

Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Landskap – visuella och rumsliga relationer i Falbygdens neolitikum.
Avhandlingsförfattare: Tony Axelsson, 0511-260 00 (arb)
E-post: tonaxe@gmail.com
Tid och plats för disputation: lördagen den 2 oktober 2010 kl. 13.00, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Karl-Johan Lindholm, Uppsala universitet

Avhandlingen finns även digitalt publicerad på: http/hdl.handle.net/2077/22563

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera