Artikel från Göteborgs universitet
8 juli 2010

Grunda vattenmiljöer viktiga för laxars och öringars tillväxt

Konkurrens från äldre fiskar gör att unga laxar och öringar söker tillflykt till grundare vatten, visar forskning vid Göteborgs universitet. Att vårda sådana miljöer kan därför vara viktigt för de unga fiskarnas överlevnad.

Genom fältstudier i vattendrag norr om Göteborg och laboratorieförsök i Danmark och Skottland har forskaren Rasmus Kaspersson vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, studerat hur olika åldersklasser av lax och öring konkurrerar inbördes.

Tidigare har man trott att unga laxar och öringar är begränsade till grunda, långsamflytande, miljöer på grund av sämre simförmåga. Rasmus Kasperssons studier visar att det snarare är äldre fiskar som i konkurrens om livsutrymme får yngre individer att använda grundare vatten. I sina försök kunde Rasmus Kaspersson visa att när antalet äldre individer minskade, flyttade årsungarna genast till djupare delar av vattendraget.

—Detta tyder på att årsungar egentligen föredrar att leva där det är djupare och mer snabbflytande, där de hittar mer mat och är skyddade från fiskätande fåglar och mink, säger Rasmus Kaspersson

I en naturlig miljö förekommer dock både äldre och yngre individer tillsammans och då fungerar de grundare miljöerna som tillflyktsplatser för yngre fiskar. När äldre individer flyttades från delar av försöksvattendragen ökade årsungarnas vikt och längd. Hur många äldre öringar och laxar det finns i vattendraget tycks alltså ha en indirekt inverkan på hur många årsungar som når vuxen ålder.

Resultaten från Rasmus Kasperssons avhandling visar på vikten av att vårda och återskapa de grunda, långsamflytande, delarna av våra vattendrag. Detta för att fler skyddande miljöer ska finnas tillgängliga för den unga fisken.

Avhandlingen Age-class interactions in Atlantic salmon and brown trout: Effects on habitat use and performance försvarades den 27:e maj 2010.

Länk till avhandling

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera