Religiös mångfald fördjupar demokratins betydelse

Enligt Lovisa Bergdahl tycks den religiösa mångfalden skapa spänningar inom dagens utbildning. Det rådande förhållningssättet till demokrati och religion inom utbildningsområdet leder till att den enskilda människan hamnar i skymundan till förmån för en skola där eleverna förväntas leva upp till hur ett visst samhälle i en viss tid definierar demokrati och demokratisk samlevnad. Religion ses då som något som hotar det demokratiska livet och samtidigt tycks demokrati ha blivit ett system där livets olikheter får lite utrymme.

– Detta får idag konsekvenser särkilt för religiöst praktiserande barn och elever eftersom utbildning i första hand ses som en arena där barn och unga ska socialiseras och bli en särskild slags demokratiska medborgare, säger Lovisa Bergdahl.

För skapa ett nytt samtal om hur religion och religiositet kan bemötas inom ramen för en demokratisk skola tar Lovisa Bergdahl i sin avhandling utgångspunkt i att varken religion och demokrati är något redan givet. Istället ses dessa begrepp som ömsesidigt konstituerade och som frågor för utforskande.

Med hjälp av tre teman – kärlek, frihet, och dialog – ger Lovisa Bergdahls avhandling nya möjliga svar på hur behovet av ”religiös läskunnighet” ska kunna öka men också hur demokrati ska komma att bli något som angår det mänskliga livet i all sin komplexitet. Studien riktar sig främst till dem som är intresserade av frågor om pluralism och mångfald i skola och utbildning och i synnerhet de som är intresserade av religiös mångfald inomdemokratisk utbildning.

Om vi ser kärlek, frihet och dialog annorlunda – som en kärlekens skillnad, en relationell frihet, och en konfliktartad dialog – kan vi också se spänningarna mellan religion och demokrati annorlunda, säger Lovisa Bergdahl. Vad det konkret kan betyda att se demokrati och religion som frågor inom utbildning, vilket jag gör, beskrivs inom ramen för det jag kallar ”de små gesternas utbildning”.

– Mitt bidrag är att säga att de små sakerna vi gör dagligdags i utbildningsverksamhet – som att ställa frågor – kan få stor betydelse för att skapa bättre demokratiska samlevnadsformer, säger Lovisa Bergdahl.

Avhandlingen visar varför relationerna mellan religion, demokrati och utbildning behöver tänkas annorlunda. Genom att ta sin utgångspunkt i två av de mest inflytelserika pedagogiska trenderna idag när det gäller att hantera mångfald och pluralism – kosmopolitisk och deliberativ utbildning – diskuteras hur relationerna mellan utbildning, religion och demokrati skulle kunna förändras om de förs samman i ett samtal vars villkor inte ägs av någon part. Detta samtal skapas med hjälp av Hannah Arendt, Jacques Derrida, Søren Kirkegaard och Emmanuel Levinas. I det första temat visar Lovisa Bergdahl hur viss separation, eller distans mellan oss är nödvändig för att kärlek till världen och till nästan ska bli möjlig. I det andra temat erbjuds tre olika sätt att se på frihet som alla utgår från en den andra människans nödvändlighet för frihetens möjlighet. En relationell syn på frihet placerar det religiösa subjektet i centrum av kampen för demokrati (denna mening kan tas bort om det blir för långt). Det tredje temat utforskar tre olika aspekter av vad dialog kan betyda som konfliktartad och ambivalent kommunikation med andra när förståelse inte till fullo kan nås.

Avhandlingens namn:
”Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education”. Avhandlingen finnas att ladda ner på: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:319080

Ytterligare information
Lovisa Bergdahl, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 070-911 14 13 eller Lovisa.Bergdahl@ped.su.se eller Lovisa.Bergdahl@sh.se.

För bild
press@su.se eller 08-16 40 90