Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 februari 2010

Rödspottan är prickig – även på insidan

Har du sett en prickig rödspotta? Förmodligen. Men marinbiolog Helen Nilsson Sköld vid Göteborgs universitet är först med att utforska rödspottans prickiga insida.

Många djurarter färglägger sitt skinn eller sin päls i intrikata mönster för att kamouflera sig, reglera värme, kommunicera och skydda sig mot solen. Forskare vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet, har i en studie upptäckt att flera fiskar också är färggrant mönstrade även på insidan.

I en studie publicerad i Pigment Cell & Melanoma Research visar marinbiologen Helen Nilsson Sköld och hennes kollegor att mängden inre färgceller har en direkt koppling till fiskens grad av genomskinlighet. Genomskinliga fiskar kan skifta färg på sina inre färgceller, och på så sätt förstärka de yttre färgpigmenten för att anpassa sig till omgivningens bakgrundsfärger.

Mystiskt nog har även rödspottan mängder av inre färgceller i till exempel örat, hjärnan och runt sina inre organ. Men rödspottan är inte genomskinlig. Dess inre färgceller syns alltså inte med lätthet från utsidan, vilket gör den inre färgprakten något förbryllande.

Att även mindre genomskinliga fiskar har gott om inre färgpigment antyder enligt Helen Nilsson Sköld och hennes kollegor att färgcellerna kan ha andra och hittills okända funktioner.

–Vi tror att de inre färgcellerna antingen fungerar som uppsamlare av överskottspigment, eller kanske som skydd i olika former eller att de bidrar till immunsystemet. Men det här hoppas vi kunna utforska vidare, säger Helen Nilsson Sköld.

Foto överst: Rödspottans prickiga utsida.
Under: rödspottans prickiga insida.

Kontaktinformation
Kontakt:
Helen Nilsson Sköld, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0706 827391.
helen.skold@marecol.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera