Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

2 december 2009

Skandinavisk lax odlas för tätt

Varje år sätts det ut åtskilliga ton odlade laxfiskungar i svenska vattendrag. Men de odlade laxarna klarar sig dåligt i naturen. Forskare vid Göteborgs universitet har hittat en förklaring: laxarna odlas för tätt. Nu får det svensk/nordiska forskningsprojektet 20 miljoner kronor från Formas för att ta fram råd för hur laxodlingen kan förbättras.

Laxfiskar är en viktig naturresurs i Skandinavien. Stora mängder laxfiskungar, smolt, sätts därför ut i vattendrag. Konventionellt odlad fisk har dock visat sig ha svårare att klara sig i naturen. Varför har varit oklart, men ny forskning vid Göteborgs universitet visar att en bidragande orsak är att den odlade laxen lever för tätt.

Forskaren Sofia Brockmark vid Zoologiska institutionen har studerat hur odlingsmiljön kan modifieras för att öka den utplanterade fiskens chans till överlevnad. I sin avhandling, som försvaras 18 december, visar hon att laxfisk som får större utrymme i odlingen klarar sig bättre.

– Kombinationen av hög täthet och mycket mat påverkar fiskens utveckling. De experiment vi gjort visar att laxfisk från odlingsmiljöer som är rymligare och därmed mer lika naturen anpassar sig bättre, säger Sofia Brockmark.

Forskningsrönen utvecklas nu ytterligare i projektet SMOLTPRO, som i dagarna fick 20 miljoner kronor i stöd från forskningsfinansiären Formas. Projektet koordineras från Göteborgs universitet och leds av professor Jörgen Johnsson vid Zoologiska institutionen, och samlar forskare från Sverige, Danmark, Norge och Kanada.

I fullskaliga modellsystem, som mäter effekterna i de olika klimatområdena i Östersjön, Kattegatt och Nordsjön, ska de nu utvärdera effekterna av olika modifieringar i odlingsmiljön. Förutom täthet handlar det om att göra kläckningsmiljön mer naturlig:

–I dagens odlingar läggs äggen i vanliga backar. Vår forskning antyder att strukturer i odlingsmiljön, till exempel raster och stenar, bättre stimulerar utvecklingen av laxynglens hjärnor, säger Jörgen Johnsson.

En annan hypotes i projektet är att den odlade laxen får för mycket och fet mat, och helt enkelt blir för fet för att anpassa sig naturligt.

Resultaten från projektet kommer, efter en dialog med en rad samhällsaktörer, att sammanställas i nya rekommendationer för hur produktionen av odlad smolt ska göras etisk och ekologiskt hållbar. Projektet har en direkt koppling till regeringens och Formas nya strategiska satsningar på uthållig förvaltning av naturliga resurser och för utvecklingen av vattenbruk.

Kontaktinformation
Kontakt:
Jörgen Johnsson, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
073-7780375
031-211411 (hem)
031-786 3665 (arbete)
Jorgen.Johnsson@zool.gu.se

Sofia Brockmark, Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet
073-8458178
031-7863499
sofia.brockmark@zool.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera