Braxen och björkna – lika men ändå olika

Den stora mångfalden av växter och djur på vår jord är ett resultat av ett flertal olika faktorer och processer. Det finns grundläggande kunskaper om hur många arter bildas men hur arterna håller sig separerade finns mindre kunskap om. Enligt det biologiska artbegreppet ska olika arter inte kunna få fertil avkomma med varandra. För att förstå hur nya arter bildas tittar man bland annat på närbesläktade arter som fortfarande kan para sig och få avkomma.

Ett sådant närbesläktat par av arter är karpfiskarna braxen och björkna, som betraktas som två olika arter men som hybridiserar, det vill säga parar sig med varandra och får fertil avkomma. Genetiska undersökningar och studerandet av typiska kännetecken bekräftar att det fortfarande rör sig om två olika arter.

– Enligt vad mina studier visar uppstår ingen ny art här. Den genetiska skillnaden mellan braxen, björkna och deras hybrider är för stor. Det finns mekanismer som håller braxen och björkna isär, säger Marnie Demandt.

Genom att titta på fiskens karakteristiska kännetecken kan man vara ganska säker på om det är en braxen eller björkna. Men det finns även fiskar som ser ut som en blandning mellan de två. Då blir artbestämningen svårare. Vid sådana tillfällen kan man istället studera det genetiska materialet för att avgöra vilken av arterna det är.

Genom att undersöka en bit mitokondriell DNA som överförs bara från modern till avkomman kan Marnie Demandt visa att det är främst braxenhonor som parar sig med björknahanar. Hybridiseringen sker i stort sett enkelriktat. Enligt Marnie Demandt behövs ytterligare forskning för att kunna förklara hur dessa två arter lyckas hålla sig separerade när andelen hybrider i en sjö kan utgöra upp till 25 procent av beståndet.

Läs mer om avhandlingen: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:242293

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marnie Demandt, 070-955 8963
e-post: marnie.demandt@ebc.uu.se