Artikel från Örebro universitet
18 maj 2009

Gemensamma folkomröstningar kan lösa EU:s demokratiska problem

Gemensamma folkomröstningar där alla EU-medborgare går till valurnorna på samma dag skulle kunna stärka den europeiska gemenskapen och föra EU närmare sina medborgare. Det radikala förslaget presenterar Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, i boken The Constitutional Dilemma of the European Union, där han diskuterar EU:s framtid efter Lissabonfördraget.

Joakim Nergelius forskar om maktdelning, demokrati och konstitutionell rätt och har tidigare arbetat vid EG-domstolen och EU:s regionkommitté.

– Ytterst handlar det om vem som ska besluta om europeiska frågor, medlemsstaterna eller EU-medborgarna. Medborgarnas inflytande kan givetvis utövas genom parlamentet. Men om Europas ledare vill göra något nytt och radikalt för att rätta till den nuvarande bristen på folkligt engagemang, skulle inflytandet kunna utövas mer direkt, genom alleuropeiska folkomröstningar, säger Joakim Nergelius.

Han tänker sig främst att folkomröstningar skulle användas för att ta ställning till nya fördrag, och även om resultatet inte skulle kunna vara bindande på grund av de konstitutionella förhållandena i flera av medlemsstaterna tror han att det skulle vara ett attraktivt alternativ för både medborgare och politiker.

– Folkomröstningar i enskilda länder har visat hur svårt det är att skilja europeiska frågor från nationella i valkampanjerna, eftersom väljarna tenderar att proteströsta mot nationella politiker som de är missnöjda med. Men om kampanjer för ett ja eller ett nej hölls samtidigt i alla länder, är det osannolikt att nationella frågor skulle påverka utfallet i enskilda stater.

– Man kan se det som en gigantisk opinionsundersökning, eller varför inte en stor happening, nästan som melodifestivalen. Det skulle utan tvivel föra den europeiska politiken närmare medborgarna än vad som någonsin tidigare skett och det skulle säkerligen öka intresset för EU-frågor.

I boken diskuterar Joakim Nergelius bland annat också den rädsla som finns att förändringar som syftar till att stärka EU och göra det mer demokratiskt i motsvarande grad ska försvaga de nationella demokratierna och minska medlemsstaternas inflytande.

– Det bygger på att man ser fördelningen av makt, befogenheter och till och med demokrati mellan EU och medlemsländerna som ett nollsummespel där en part måste förlora det som den andra vinner. Samtidigt bortser man då från det faktum att medlemsstaterna redan förlorar inflytande i snabb takt genom globaliseringen, oberoende av vad som händer inom EU.

Joakim Nergelius betonar att EU är ett unikt fenomen som inte kan jämställas eller jämföras med en nationalstat. Men det behöver inte innebära att det är mindre demokratiskt, bara att lösningarna på konstitutionella problem inte kan utgå ifrån någon existerande nationell modell.

Boken The Constitutional Dilemma of the European Union publiceras av Europa Law Publishing, se http://www.europalawpublishing.com/hogendorp/0623.htm.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Joakim Nergelius, 019 – 30 35 18 eller 070-761 54 22.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera