Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

29 maj 2008

Klassposition av stor betydelse vid arbetslivets individualisering

Det sägs att dagens arbetsliv är mindre kollektivistiskt än gårdagens och att individen har större möjlighet att påverka sina arbets- och lönevillkor. Men verkligheten är inte så enkel.

– Vissa sidor av arbetslivet har individualiserats och andra inte, samtidigt som graden av individualisering skiljer sig mellan olika grupper av anställda, i stor utsträckning beroende på vilken klassposition de har, säger Mattias Bengtsson i en ny avhandling från Sociologiska institutionen.

– Vissa sidor av arbetslivet har individualiserats och andra inte, samtidigt som graden av individualisering skiljer sig mellan olika grupper av anställda, i stor utsträckning beroende på vilken klassposition de har, säger Mattias Bengtsson i en ny avhandling från Sociologiska institutionen.

Med individualisering avses att traditionella gemenskaper som religion, klass och familj minskar i betydelse samtidigt som individen i högre grad uppmanas ta egna beslut och planera sitt liv. Inom arbetslivet kan det ta sig uttryck i att anställda inte upplever sig behöva facket i förhandlingar med arbetsgivaren, att lönekulturen ”privatiseras”, att lönen kan påverkas genom egna arbetsinsatser eller att de anställda får större inflytande över hur, när eller var arbetet utförs.

Avhandlingen stödjer inte uppfattningar om att individualiseringen omfattar alla anställda.

– Faktorer såsom kön och ålder, arbetsplatsens storlek, offentlig eller privat anställning och inte minst klassposition påverkar förekomsten av individualiserade förhållanden och individualistiska förhållningssätt, säger Mattias Bengtsson.

Avhandlingen visar också att det finns resultat som talar både för och emot arbetslivets individualisering. Exempelvis instämmer två av tre anställda i att facket behövs för att anställda ska nå resultat i förhandlingar med arbetsgivaren samtidigt som nästan hälften instämmer i att ens intressen tillgodoses bäst om man själv sköter förhandlingarna med arbetsgivaren.

I motsats till uppfattningen om att klass har förlorat sin förklaringskraft påverkar den anställdes klassposition tydligt människors villkor och attityder.

– Jämfört med anställda i en arbetarklassposition har tjänstemannaklassen ett klart större inflytande över arbetet och lönen, samtidigt som de är lojalare mot arbetsgivaren, mer benägna att vara fackligt oorganiserade, positivare till individuella förhandlingar med arbetsgivaren och i lägre grad talar öppet om löner, säger Mattias Bengtsson.

Materialet till avhandlingen bygger dels på tidigare forskning, dels på en enkätundersökning från 2003, vilken besvarades av 3286 svenska arbetstagare och som var del av ett forskningsprojekt under ledning av professor Bengt Furåker.

Avhandlingens titel: Individen stämplar in. Arbetet, facket och lönen i sociologisk belysning.

Fakultetsopponentens namn: Professor Jan Ch Karlsson, Karlstad.

Tid och plats för disputation: Fredagen den 23 maj 2008, kl. 10.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Mattias Bengtsson, 031-786 4820 Mattias.Bengtsson@sociology.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera