Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

14 december 2007

Ung cancerforskare får 16 miljoner i anslag från EUs nya forskningsråd

Martin Bergö, docent vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, får motsvarande drygt 16 miljoner kronor i anslag från EU för studier om cancer och accelererat åldrande. I hård konkurrens med andra ledande unga forskare i Europa fick hans forskningsprojekt högsta betyg.

Anslaget kallas Starting Grant och delas nu ut för första gången av den nybildade forskningsstiftelsen European Research Council (ERC). Målet för ERC är att öka den vetenskapliga excellensen i Europa genom att stödja de bästa forskarna med förhållandevis stora forskningsanslag. Av nästan 10 000 forskare som skickade in en ansökan i våras är det bara några få procent som blir beviljade.
– Anslaget innebär att vi bedöms ligga i den absoluta forskningsfronten i Europa inom vårt område, och det är viktigt både för Sahlgrenska akademin och för Göteborgs universitet. För mig personligen innebär anslaget att jag kan fokusera mer på min forskning under de kommande fem åren och expandera min forskargrupp, säger docent Martin Bergö.

Martin Bergö forskar om två olika sjukdomar: cancer och accelererat åldrande (progeria). Cancer är en vanlig sjukdom medan progeria är en ovanlig genetisk sjukdom. Barn med progeria föds normala men uppvisar tidigt tecken på åldrande; de slutar växa, tappar hår och får hjärt- och kärlsjukdomar. Barnen blir sällan mer än 16 år. Det finns för närvarande ingen behandling men Martin Bergö har tillsammans med en forskargrupp i USA identifierat en ny behandlingsstrategi som nu testas på barn med progeria. Forskningen har också resulterat i ett nytt sätt att på genetisk väg studera mekanismer och behandling av cancer.
– Min vision är att forskningen ska leda till en ökad förståelse av hur cancer och progeria uppkommer och att hitta nya behandlingar. Vi hoppas också att våra studier om progeria skall ge oss ny information om vad som styr normalt åldrande, säger Martin Bergö.

Vad finns det då för koppling mellan cancer och progeria? Båda sjukdomarna orsakas av mutationer i ett såkallat CAAX-protein. Martin Bergös forskning har tagit ett steg till och visat att båda sjukdomarna kan behandlas med samma typ av läkemedel. De CAAX-proteiner som orsakar progeria och cancer transporteras till olika stationer inne i kroppens celler. Transporten av CAAX-proteinerna styrs av ett antal enzymer. Martin Bergö testar hypotesen att man kan behandla cancer och progeria med hjälp av läkemedel som blockerar något av dessa enzymer. Målet med behandlingen är att hindra att de muterade CAAX-proteinerna transporteras till de ställen i cellen där de orsakar skada.

För att testa hypotesen har forskarlaget tagit fram genförändrade möss som utvecklar progeria och olika former av cancer. Det unika med gruppens musmodeller är att man även kan stoppa produktionen av enzymerna som styr transporten av de muterade CAAX-proteinerna.
– När vi stoppade produktionen av ett av enzymen så minskade tumörutvecklingen kraftigt i mössen med cancer och vi har i tidiga försök hämmat uppkomsten av benfrakturer som är vanliga i möss med progeria. Men även om vår forskning tyder på att läkemedel som blockerar dessa enzym kan bli en effektiv framtida behandling för båda sjukdomarna, så återstår mycket forskning. Därför är pengarna från ERC mycket välkomna, säger Martin Bergö.

Martin Bergö studerade medicin i Umeå och försvarade sin doktorsavhandling i medicinsk kemi 1998. Efter disputationen rekryterades han till en postdoktoral utbildning vid the Gladstone Institutes i San Fransisco, USA, där han tillbringade fem mycket produktiva år. Sedan tre år tillbaka bor Martin Bergö i Kungsbacka utanför Göteborg och leder en forskargrupp vid Wallenberglaboratoriet, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
För information, kontakta:
Docent Martin Bergö, telefon: 0733-12 22 24, 031-342 78 58, 0300-26226; e-post: martin.bergo@wlab.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera