Cancerökning i Sverige kan kopplas till Tjernobylolyckan

– Frågan är viktig då den påvisade riskökningen kan komma att påverka gällande gränsvärden för befolkningen. En djupare kunskap om riskerna med radioaktiv strålning är väsentlig för strålskyddsarbetet och gör det möjligt att förebygga sjukdomar, säger Martin Tondel, läkare och forskare i miljömedicin som inom kort lägger fram sin doktorsavhandling Malignancies in Sweden after the Chernobyl accident in 1986.

Tondel har i två studier med olika metoder visat en liten men statistiskt säker ökning av cancerfallen i norra Sverige, där nedfallet av radioaktivt cesium-137 var som störst. Risken ökade parallellt med stigande nedfall: upp till 20 procents riskökning i den högsta av sex kategorier. Detta motsvarar att 3,8 procent av de inträffade cancerfallen fram till 1999 kan tillskrivas det radioaktiva nedfallet. Denna riskökning är i sin tur 26 gånger större än den senaste riskuppskattningen bland de mångdubbelt högre exponerade överlevande efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.

Ökningen i Tondels studier kom anmärkningsvärt kort tid efter olyckan, då det vanligen anses ta decennier för en cancer att utvecklas. I avhandlingen diskuteras tolkningen av forskningsresultaten ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Slutsatsen är att det finns ett vetenskapligt stöd för ett samband mellan det radioaktiva nedfallet och ökningen av antalet cancerfall.

Avhandlingen läggs fram vid disputation 4 juni kl 9.00 i Aulan, Hälsans hus, Campus US, Linköping.

Kontaktinformation
Martin Tondel 013-221454, martin.tondel@lio.se