Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 augusti 2005

Ny forskning ifrågasätter teorier om folkvandring

När Kolumbus kom till Amerika fanns indianer tillhörande språkgruppen arawak från Kuba i norr till Bolivia i söder. Forskare har länge trott att folkvandringar var skälet till att denna språkgrupp blivit så spridd över Latinamerika. Nu visar humanekologen Alf Hornborg vid Lunds universitet att arawakspråkens spridning i själva verket beror på att det i Amazonas fanns ett mycket vidsträckt handelssystem. Hans studie publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Current Anthropology.


Enligt tidigare historiska och antropologiska teorier var de förkolumbianska högkulturerna koncentrerade till bergskedjan Anderna medan indianerna i låglandet levde isolerat i traditionella samlar- och jägarsamhällen. De första spanjorerna som reste längs Amazonfloden år 1542 vittnade emellertid om tätt befolkade indiansamhällen längs floden. Vid nästa dokumentation från området, omkring 100 år senare, var byarna nästan utraderade av europeiska sjukdomar. På senare tid har forskare dock genom arkeologiska utgrävningar kunnat finna belägg för tätt befolkade jordbrukarsamhällen. Stora områden av svarta jordlager visar att intensivjordbruk bedrivits längs Amazonområdets flodstränder.
Nu presenterar Alf Hornborg nya teorier om arawakindianernas högkultur genom att peka på att indianerna inte bara ägnade sig åt jordbruk utan även åt omfattande handel.
– Att arawakspråken talas längs floderna i Amazonasområdet beror på att det fanns ett brett handelsnätverk, hävdar Alf Hornborg. Andra bevis för att arawakspråken spridits genom handel och inte genom folkvandringar är att genetiker som studerat de arawaktalande folken inte hittat några genetiska samband som talar för att indianerna skulle ha någon släktskap trots sina besläktade språk.
Även lingvistiska upptäckter motsäger teorierna om folkvandring. Arawakspråken har ofta stora grammatiska likheter med geografiskt närliggande språk, vilket skulle tala för att hela folkgrupper har bytt språk för att bättre kunna kommunicera längs handelslederna, samtidigt som deras gamla språk bryter igenom i de grammatiska strukturerna.
– Arawakindianerna hade hög status och språkbyten var inte ovanliga bland de sydamerikanska indianerna, säger Alf Hornborg. Man anammade helt enkelt det dominerande folkets språk.
– Arawakindianerna byggde upp en stark etnisk vi-känsla, men vilka som ansågs eller ansåg sig tillhöra denna etniska kategori skiftade. Språkspridning måste alltså inte nödvändigtvis ha något att göra med folkvandringar. Vi föreställer oss gärna att ett språk historiskt sett har burits upp av definierade populationer, men så behöver det inte vara.
Alf Hornborg presenterar sina forskningsresultat i tidskriften Current Anthropology och kommer även att lägga fram dem vid en lingvistikkonferens i Belém, Brasilien, i slutet av augusti.

Kontaktinformation
För mer information tala med Alf Hornborg, professor i Humanekologi vid Lunds universitet, 046-222 31 13, 0490-261 61 eller Alf.Hornborg@humecol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera