Myter och fakta om det flexibla arbetslivet

Flexibilitet har i många år varit ett nyckelord i arbetslivsdebatten. En ökad flexibilitet antas hjälpa moderna organisationer att hantera en instabil omvärld. Den antas också underlätta för människor att förena arbete och familj och ge möjlighet till en ökad jämställdhet.

I avhandlingen granskar Anne Grönlund flexibilitetens betydelse med hjälp av enkätsvar från arbetsgivare och anställda i tre branscher – vården, finansbranschen och verkstadsindustrin. Resultaten ger en bild av både kvinnors och mäns arbetsliv, en bild som på flera sätt skiljer sig från den som tecknas i debatten.

Avhandlingen visar bland annat att…
* Strävan efter flexibla organisationer inte nödvändigtvis leder till en ny arbetsmarknad baserad på kortvariga jobb.
* Den svenska arbetsrätten inte är något dominerande hinder för flexibilitet i organisationen.
* Flexibla arbetstider inte dämpar konflikten mellan arbete och familj. Denna flexibilitet leder inte heller till en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet.
* Arbetsrotation och andra typer av breddade arbetsuppgifter bidrar till utveckling och inflytande, men ökar också arbetets intensitet.

Fredag 8 oktober försvarar Anne Grönlund, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Flexibilitetens gränser. Förändring och friktion i arbetsliv och familj. Disputationen äger rum kl 10.15 i hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Björg Aase Sörensen, Arbeidsforskningsinstitutt i Oslo.

Recensionsex av boken kan beställas från Boréa Bokförlag: maria@borea.nu

Kontaktinformation
Anne Grönlund nås på:
Tel: 090 – 77 30 16 eller 070 – 346 13 70
E-post: Anne.Gronlund@soc.umu.se