Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 juni 2002

Ny syn på hur fåglar tar sig fram under vatten

I en avhandling från Göteborgs universitet presenteras resultat som innebär en helt ny syn på framdrivningsmekanismerna hos fotdrivna dykande fåglar. Resultaten ifrågasätter också den rådande synen att fotdrivna simmande fåglar är mer primitiva i sin framdrivning jämfört med fåglar som simmar med vingarna.

Genom att filma dykande fåglar har olika fåglars sätt att ta sig fram under vatten studerats av Christoffer Johansson vid Zoologiska institutionen. Resultaten visar bland annat på en ny framdrivningsmetod för simmande ryggradsdjur.

Framdrivningsmetoden, som används av skäggdoppingar, kan liknas vid en propeller som bara roterar en tredjedels varv åt gången. Doppingarna slår sina fötter i en båge från en position under kroppen till en position bakom/ovanför ryggen. Doppingarnas speciella fötter, som saknar simhud, gör att de enskilda tårna fungerar som självstabiliserande propellerblad.

Tårna har stora likheter, både i utseende och funktion, med de yttersta vingpennorna hos flygande fåglar. Denna framdrivningsmetod är energimässigt bättre och ger en högre max-hastighet än den paddling som man tidigare trott att dessa fåglar använt sig av. En enklare version av denna framdriningsmetod används idag av proffesionella kayakpaddlare när de använder en så kallad vingpaddel.


I avhandlingen presenteras även studier av dykande lunnefåglar från Vestmanöarna. Lunnefåglarna använder vingarna under vatten, men till skillnad från pingviner kan de fortfarande flyga. Syftet har varit att förstå hur lunnefåglarnas vingar fungerar under vatten. Vingarna som är delvis indragna och bakåtböjda slås upp och ned, ungefär som vid flykt. Resultaten har visat på både likheter och olikheter med pingvinernas sätt att simma. Bland annat kan båda använda uppslaget för att driva sig framåt men lunnefåglarna använder sig av mer icke-stationära hydrodynamiska mekanismer än pingvinerna. Resultaten kan i förlängningen bidra till att öka förståelsen för vad det är som krävs för en aktiv flykt hos fåglar.

Christoffer Johansson, Zoologiska institutionen, disputerade i zoomorfologi vid Göteborgs universitet den 7 juni 2002. Avhandlingen har titeln ”Swiming in birds: propulsive mechanisms and functional morphology”.


Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2002/christoffer_johansson.shtml

Christoffer Johansson
Göteborgs universitet
Zoologiska institutionen
Telefon: 031-773 3827 Mobil: 0709-742272
E-post: christoffer.johansson@zool.gu.se

Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera