Skyddar fiberrik kost mot tjocktarmscancer?
Högt intag av kostfiber från olika sädesslag kan ha betydelse när det gäller kranskärlssjukdom (t.ex. hjärtinfarkter) och diabetes. Det är mer osäkert när det gäller tjocktarmscancer, framgår det av en avhandling vid Umeå universitet.
Ett högt intag av kostfiberrik mat har ansetts ha skyddande effekt mot ett antal sjukdomar, bland dem hjärtinfarkt, diabetes och cancer, t.ex. tjocktarmscancer.
Eva Lundin, Institutionen för medicinsk biovetenskap, patologi samt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, näringsforskning, visar nu att högt intag av kostfiber från olika sädesslag påverkar blodsocker- och insulinomsättningen, liksom fettomsättningen, på ett fördelaktigt sätt, vilket kan ha betydelse när det gäller kranskärlssjukdom (t.ex. hjärtinfarkter) och diabetes. Samtidigt observerades förändringar i tarmslemhinnan som kan ha samband med den förbättrade sockeromsättningen.
I två delstudier används blodprover från Medicinska biobanken vid Norrlands universitetssjukhus. Där finns blodprover från de 40-, 50- och 60-åringar som deltagit i hälsokontroller inom Västerbottensprojektet. 117 blodprover från länsbor som senare insjuknat i tjocktarmscancer jämfördes med prover från friska, jämnåriga personer. Nivåerna i blodet av enterolakton, ett ämne som bildas från kostfibrer av bakterier i tjocktarmen, mättes i den ena studien. Halten av ämnet ger en fingervisning om mängden kostfibrer som man äter. I den andra studien mättes gallsyror i blodet. Gallsyreomsättning har förknippats med tjocktarmscancerutveckling i tidigare studier. Resultaten i tidigare studier om kostfiberintag och risk för tjocktarmscancer är något motsägelsefulla. Inga samband påvisades mellan risk för tjocktarmscancer och nivåer av enterolakton respektive gallsyror i blodet.
Dessa studier om tjocktarmscancer tillhör de första i världen som gjorts på blodprover som tagits innan personerna blev sjuka. Resultaten stöder tanken att det kan vara många orsaker som tillsammans bidrar till denna cancerform. Den mat vi äter har stor betydelse, men det kan då vara mer än bara fibrerna som spelar in. Mer forskning behövs för att kunna uttala sig säkert om vilka faktorer som ökar risken för tjocktarmscancer.
Eva Lundin arbetar vid arbetar vid laboratoriet för klinisk patologi/cytologi, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, och nås på tel 090-785 15 38, e-post: eva.lundin@pathol.umu.se.
Avhandlingen har titeln “The dietary fiber complex, intestinal function and metabolic effects. Experimental and epidemiological studies”. Svensk titel: “Kostfiberkomplexet, tarmfunktion och metabola effekter. Experimentella och epidemiologiska studier”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Ingvar Bosaeus, Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.