Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Två ”halvgalna” genprojekt presenteras vid Umeåkonferens
På konferensen Bioinformatics 2007 presenteras "The Human Genographic Project" och ett projekt som handlar att kartlägga världens alla arter med hjälp av DNA-sekvensering. Konferensen äger rum den 4 juni på Umeå universitet.
-
Ny modell hjälper beslutsfattare hitta rätt metod att hantera översvämningar
Naturkatastrofer, i synnerhet översvämningar, orsakar svårt mänskligt lidande och stora ekonomiska förluster - inte minst i redan utsatta regioner i världen. I en ny avhandling har Karin Hansson utarbetat en modell som utvärderar olika angreppssätt för...
-
Vad påverkar förbränningshastigheten?
Tack vare förbränning kan vi få energi som ger oss värme, ljus, varm mat och möjligheter att resa. Vyacheslav Akkerman, Umeå universitet, visar i sin avhandling att såväl ljudvågor som förbränningskammarens väggar påverkar...
-
Strategin som gör dig till vinnare i Memory
I minnesspelet Memory slits man ofta mellan önskan att få ett par och risken att ge motspelaren ny information om man vänder fel kort. Nu kan den osäkre få hjälp - ett examensarbete i matematisk spelteori på KTH visar att det finns en tydlig och enkel strategi som...
-
Fisksamhällen i förändring – så påverkas tropiska fiskar av koralldöd
Hur påverkas korallrevens fiskar när korallerna dör och alger tar deras plats? Och varför är korallerna så viktiga för fiskyngel? Hur påverkas fisk av kommersiell algodling? Kajsa Garpe har studerat fiskar på och i närheten av korallrev i...
-
Etik, genetik och politikNytt nummer av Framtider, 22007
"Vi föds som original. Hur kommer det då sig att vi dör som kopior?" - frågade Edward Young 1759. År 2007 är det kanske dags att revidera frågeställningen då genteknik och genetik öppnat oanade möjligheter för både...
-
Stabilare läkemedel utan oönskade bindningar
Vissa läkemedel som t.ex. insulin bryts ned väldigt snabbt i våra tarmar. David Blomberg, Umeå universitet, presenterar i sin avhandling läkemedelskandidater som är mer stabila. Detta är ett steg på vägen för att kunna ersätta insulinsprutor...
-
Unikt fågelliv i svenska städer
Svenska städer har många grönområden i internationell jämförelse. Detta kan ha bidragit till att vi har lika många fågelarter i stadsskogar som i skogar i landskapet omkring städerna. Dessutom är skogarnas biologiska kvalitet oftast högre i...
-
Kemisk krigsföring i havet
Att växtplanktonet Alexandrium minutum ger upphov till giftiga algblomningar och musselförgiftning har varit känt sedan tidigare. Men varför dessa växtplankton utsöndrar gift har varit ett mysterium. Nu lägger Erik Selander i sin avhandling fram nya bevis för...
-
Gemensamma visioner nödvändiga för utveckling av hållbara VA-system
Ulrika Palme, Institutionen för energi- och miljö vid Chalmers, har i sitt doktorsarbete undersökt om och hur användningen av indikatorer kan bidra till att göra de urbana vatten- och avloppssystemen mer hållbara.
-
Miljöstipendium till chalmersdoktorand
Karin Karlfeldt, doktorand vid oorganisk miljökemi på Chalmers, får 100 000 av Renova för sitt arbete med använda avfallsaska som resurs. Stipendiet delades ut på Renovadagen den 10 maj.
-
Nytt simuleringsverktyg ökar pappersindustrins konkurrenskraft
Nu finns nästa generations simuleringsverktyg för optiska egenskaper hos papper och tryck. Det ger papperstillverkare bättre noggrannhet och ökad förståelse samtidigt som det underlättar kommunikationen mellan pappersindustrin och den grafiska industrin för...
-
Lönsamt med kvalitetssäkrad el
Oplanerade elavbrott och kortvariga spänningssänkningar kostar svensk industri flera miljoner varje år. Med övervakning av elkvaliteten i elnätet i förebyggande syfte skulle man spara mycket pengar. Det är målet med Peter Axelbergs forskning som nu...
-
Järn visar vägen till koppar och guld
I Norrbotten har det brutits malm i flera hundra år, i dag bryts det i två gruvor - Kirunavaara och Malmberget. Kirunavaara är också den plats som gett malmtypen dess namn, Kirunatypens apatit-järnmalmer, ett namn som även används internationellt. På...
-
Fler knott längs orörda älvar
Det finns betydligt fler knotthanar längs orörda älvar jämfört med utbyggda.- Men du blir ändå inte mindre biten vid reglerade älvar, knotthonor kan flyga långt för att få sig ett mål mat. Däremot drabbas fåglar, säger...
-
Vedaska ger liten effekt mot försurning av vattendrag
Effekterna på vattenkemi och biologi i en mindre bäck är efter behandling med vedaska från biobränslen generellt sett liten. Laboratoriestudier visar också att vedaskans basiska egenskaper kan vara skadliga för vattenlevande organismer vid höga doser. Dessa...