Tema

Effektivt miljöarbete måste ta hänsyn till osäkra faktorer

Nio av tio svenskar stödjer regeringens ambition att satsa skattepengar på miljöinsatser. Men satsningarna måste ge resultat. Det har de inte gjort i flera viktiga vattenmiljöfall, till exempel när det gäller Östersjön. Forskare på KTH, SU och SLU har studerat varför och kommit fram till att ett effektivt vattenmiljöarbete kräver att man tar hänsyn även till osäkra faktorer.

Sällan finns det en enda förklaring till varför miljöförbättrande insatser inte får avsedda effekter. Men att nonchalera kvantifierbara osäkerheter och risker för misslyckanden vid olika beslut kring miljöinsatser är en allmänt viktig förklaring för de problem som finns med att förbättra vattenmiljön. Ett exempel är försöken att återställa metallförorenade vattendrag eller övergödda sjöar och hav, som Östersjön.

När miljön inte förbättras ökar risken att förtroendet för miljöinsatserna, och även för Sverige som föregångsland i miljöarbetet, raseras. Det menar Christian Baresel, som tillsammans med forskarkollegor på Stockholms Universitet och SLU kommit fram till att ett fruktbart och effektivt vattenmiljöarbete kräver hänsyn till osäkerhet med hjälp av kvantitativa metoder. Nästa vecka disputerar han på KTH med sin avhandling ”Miljöförvaltning av vattensystem under osäkerhet”.

– Vid beslut om miljöåtgärder måste man ta hänsyn till de osäkerheter som finns om storskaliga samband mellan orsak och verkan. Då ökar chansen avsevärt att åtgärderna ger önskvärda resultat till lägsta möjliga kostnad, säger han.

Han tycker att det är irrationellt att ta osäkerhet som ett allmänt diffust argument för att förespråka eller motsätta sig miljöförbättrande åtgärder. Något som ofta sker i dagens miljöpolitik där man, beroende på vad man vill uppnå politiskt, använder sig av osäkra effekter som argument för eller emot ett beslut. Den oenighet som just nu finns mellan Sverige och Europeiska Kommissionen, om vad som är tillräcklig rening av svenskt avloppsvatten för att förbättra Östersjöns tillstånd, tar han som exempel på sådan diffus argumentation från båda parter.

En hel del insatser som gjorts för förbättring av Östersjöns miljö under senare år har inte fått avsedda effekter. De aktuella resultaten pekar på att en viktig orsak till detta är just att man nonchalerar osäkerheten om de komplexa samband som finns mellan olika föroreningskällor i landskapet, och den belastning de medför på mottagande vattenmiljöer.

– I de grund- och ytvatten som transporterar föroreningar från olika källor på land till Östersjön sker spridnings- och självreningsprocesser. Den komplexa naturen hos sådana processer och den osäkerhet det medför tar man sällan hänsyn till, säger Christian Baresel.

Att ta med osäkerheter i kalkyler över framtida miljöeffekter av olika åtgärder är inte bara en möjlighet, det är en möjlighet man inte får missa, menar han. Istället för ett diffust begrepp som inte kan hanteras är osäkerhet tvärtom något som ofta tillräckligt bra kan både kvantifieras och hanteras som underlag för objektiva och rationella miljöbeslut.

– Natur- och teknikvetenskapliga fakta, inklusive kvantifiering och rationell hantering av de osäkerheter som finns, måste finnas med i miljöarbetet. Annars är risken stor att miljöpolitiken blir resultatlös eller ineffektiv, kostar för mycket för alltför små resultat, och förlorar sin trovärdighet nationellt och internationellt, framhåller Christian Baresel.

Avhandlingens titel: Miljöförvaltning av vattensystem under osäkerhet

Tid: torsdag 7 juni 2007, kl. 10:00.
Plats: sal D2, Lindstedtsvägen 5, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm.

Kontaktinformation
Kontakt: Christian Baresel, 08-790 6649, 070-409 2685, baresel@kth.se

Effektivt miljöarbete måste ta hänsyn till osäkra faktorer

 lästid ~ 2 min