Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Ny ”trädoktor” vid LTU – och därmed bastu!
Margot Sehlstedt-Perssons <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En avhandling är ett vetenskapligt arbete som doktorander gör under sin utbildning.<br/>Avhandlingen visar doktorandens ... <a...
-
Genombrott i forskningen för solceller av plast
Solceller gjorda av plast framhålls kan bli framtidens gröna energikälla. Ny forskning vid Göteborgs universitet har tagit plastcellen ett stort steg närmare kommersiell tillverkning.
-
Bättre bilder med rundare pixlar
Robin Strand har undersökt nya sätt att skapa bilder med förebild från insekternas och våra egna ögon. Han visar i sin avhandling att man kan få bättre bilder med samma mängd <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div...
-
Ny metodik för att utvärdera miljöfarliga ämnen
Sopbergen runt om i världen växer. Dessa deponier släpper ifrån sig miljöfarliga ämnen från alltmer komplexa produkter, som kommer att skapa problem för människan och miljön i flera generationer. Dr Britt-Marie Svensson, anställd som...
-
Nattens vassaste färgseende
På natten är vi människor helt färgblinda, men forskare från Lunds universitet har upptäckt att den nattaktiva hjälmgeckoödlan kan urskilja färger i svagt månljus. I dagsläget vet vi inget annat ryggradsdjur som har den...
-
Sverige behöver en långsiktig strategi för GMO-forskning
En ökad användning av GMO (genetiskt modifierade organismer) kan bidra till snabbare förädling och högre avkastning hos svenska jordbruksgrödor, träd eller fiskar. Svensk forskning håller hög kvalitet inom flera viktiga områden som berör...
-
Umeåforskare visar var DNA:s byggstenar tillverkas
Tillverkningen av byggstenarna för våra cellers arvsmassa, DNA, sker utanför cellkärnan i den så kallade cytoplasman. Det visar umeåforskarna Artur Fijolek och Lars Thelander tillsammans med italienska samarbetspartners i en artikel i senaste numret av tidskriften...
-
Ny analysmetod ökar möjligheten att spåra källan till övergödning
En ny analysmetod kan ge forskare bättre möjligheter att spåra varifrån organiska fosforföreningar på botten av sjöar och hav kommer. Metoden skulle göra det lättare att prioritera insatserna för att minska övergödningen. Metoden har...
-
Studier av råttor kartlägger gener bakom livmoderkroppscancer
Studier av livmoderkroppscancer hos råttor kan förbättra behandlingen av cancersjuka kvinnor. Forskning vid Göteborgs universitet har kartlagt de gener som bidrar till utvecklingen vid livmoderkroppscancer, vilket på sikt kan göra att tumörer upptäcks...
-
Nya rön om mykorrhizasvamparnas mångfald
Vår kunskap om mykorrhizasvamparnas omsättning av kväve och fosfor i skogsmark har byggt på studier av ett fåtal snabbväxande och lättodlade svamparter. Nu har Cajsa Nygren från SLU visat att det även går att odla flera av de ekologiskt...
-
Dioxinhalterna vid sopförbränning kan minskas
När rökgaserna renas vid sopförbränning ansamlas dioxiner och dioxinlika föreningar i askor och filter. Stina Jansson, Umeå universitet, har i sitt avhandlingsarbete studerat hur dessa ämnen bildas. Målet har varit att minska dioxinhalterna och därmed...
-
Främmande fisk i svenska vatten
En svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) fångades i slutet av juli utanför Karlskrona. Fyndet är det första i sitt slag i Sverige. Arten, som härstammar från Svarta havet och antagligen spridits till Östersjön via ballastvatten, har sedan 1990...
-
Par av putsarfiskar samarbetar och ger bättre service på korallrevet
Samarbete inom naturen fungerar ofta som ett utbyte av varor och tjänster mellan två olika parter. I en artikel i det nya numret av den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare vid Stockholms universitet studerat hur vissa fiskar på korallrev håller andra fiskar rena....
-
Uppsalaforskare avslöjar okänd celldelningsmekanism
En helt ny celldelningsmekanism har upptäckts hos en liten organism som helst lever i 80-gradig syra. Detta kan leda till ökad förståelse av mycket viktiga processer i människans celler, liksom av livets olika utvecklingsgrenar under evolutionen. Studien publiceras i...
-
Arvet efter Tjernobyl – bostadstyp avgör stråldosens storlek
Människor som bor i betonghus utsätts för mer joniserande strålning än de som bor i trähus. Det visar en studie vid Göteborgs universitet, som jämfört stråldosen till personer i Göteborg, Mark och Gävle. Avhandlingen visar också...
-
Molnen kan förutsäga klimatförändringar
Molnens egenskaper kan vara en nyckel för att förutspå kommande klimatförändringar. Det visar forskning vid Göteborgs universitet – som också studerat storstadens föroreningar.