Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

22 december 2008

Studie av pollenkorn ger ny bild av istiden

Enligt en ny doktorsavhandling vid Stockholms universitet, där avlagrade pollenkort analyserats, är det möjligt att den senaste istiden under långa perioder var så gott som isfri i hela Sverige. Resultaten visar att nedisningarna ca 20 000 år senare än vad som tidigare har antagits.

– Det är viktigt att vi får klarhet i när de stora inlandsisarna fanns i Sverige och hur varmt det kan ha varit när det var isfritt. Som det är nu finns två väldigt olika hypoteser vilket gör det svårt att studera hur istidsklimatet relaterar till olika parametrar i klimatsystemet som exempelvis jordens förhållande till solen, säger Martina Hättestrand, doktorand vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.

För att förstå jordens klimatsystem forskar man idag på istidernas klimatvariationer. Eftersom vi har mest landformer och geologiska lämningar bevarade från den senaste istiden fokuseras en stor del av forskningen på just denna istid. En viktig del i forskningen är att undersöka när stora inlandsisar växte till och när de smälte av, och att studera de isfria områdenas miljö och klimat. Isarnas storlek och rörelsemönster kan beräknas genom studier av landformer och moränavlagringar. De isfria perioderna kan studeras med bland annat pollenanalys.

Pollenanalys är en metod med vilken man utifrån pollenkorn bevarade i gamla sediment kan bygga upp en bild av vilka växter som en gång växt i området och hur klimatet varit.

Martina Hättestrands avhandling baseras på studier av pollenkorn som avlagrats för mer än 40 000 år sedan i små sjöar under isfria skeden av den senaste istiden. Under varma skeden av istiden avlagrades mycket björkpollen vilket tyder på att sommartemperaturerna var omkring 10 grader i norra Sverige. Under kalla isfria skeden avlagrades mest gräs och örtpollen.

– Resultaten i min avhandling tyder på att den senaste istidens första nedisningsfas kan ha startat för ungefär 95 000 år sedan – vilket är ca 20 000 år senare än man tidigare trott, säger Martina Hättestrand.

Enligt den tidigare rådande istidshypotesen var Sverige istäckt för 75 000- 20 000 år sedan. Martina Hättestrands hypotes är dock att Sverige till stora delar kan ha varit isfritt mellan 59 000 och 40 000 år sedan. Om detta stämmer växte istidens sista inlandsis till mycket snabbare än man tidigare trott, för att under sitt maxskede för ca 22 000 år sedan nå ända ner till norra Tyskland.

Avhandlingen framlades den 24 oktober vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.

Fakta:
Den senaste istiden kallas i norra Europa för Weichselistiden och började för ungefär 120 000 år sedan och slutade för ca 10 000 år sedan. Definitionen på en istid är att den har kallare klimat än en mellanistid, som är det klimat vi lever i idag. Klimatet varierade mycket under istiderna.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Martina Hättestrand, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, e-post martina.hattestrand@geo.su.se, mobil 070-318 30 32

För bilder kontakta: press@su.se eller tfn 08-16 40 90

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera