Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

9 februari 2009

Nya forskningsrön kan leda till restriktioner för båtbottenfärg

Gift i båtbottenfärger har påverkat algers gener och proteiner så mycket att de blivit toleranta. Forskning vid Göteborgs universitet visar dessutom att kemikalierna i båtbottenfärger kanske inte bara påverkar hamnar och marinor, utan även större marina områden. Följden kan bli nya restriktioner för giftiga bottenfärger.

När irgarol, eller triazin som det står på färgburken, började användas i båtbottenfärger på 1990-talet var ämnet extremt giftigt för marina organismer. Efter år av irgarolanvändning har detta ändrats. Vissa mikroalger och cyanobakterier har på bara ett årtionde utvecklat mekanismer som gjort dem allt mer toleranta mot giftet, så att de kan bli kraftigt påverkade av gifter utan att skadas eller dö. Det gäller även under den mest intensiva båtsäsongen.

Eftersom andra arter av mikroalger och cyanobakterier fortfarande är känsliga för giftet riskerar dessa arter att förgiftas eller konkurreras ut av de toleranta arterna, och försvinna från ekosystemet. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.

Även organismer som lever längst ut i kustbandet har ökat toleransen, konstaterar forskaren Martin Eriksson i sin avhandling vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper. Ökningen är liten, men indikerar att irgarol inte bara påverkar miljön i hamnar och marinor utan kanske i hela det västsvenska marina ekosystemet.

I avhandlingen studeras så kallade perifyton-samhällen, vilket är samlingsnamnet på de organismer som koloniserar båtbottnar och andra ytor i havet och som vi upplever som en hal beläggning på stenar och klippor.

Enligt avhandlingen tycks användningen av irgarol påverka gener och proteiner, så att den viktiga fotosyntesen riskerar att störas. Resultatet av forskningsrönen från Martin Erikssons forskargrupp kommer troligtvis bidra till att Kemikalieinspektionen inför restriktioner för användningen av irgarol.

–Det skulle innebära att vi kan undersöka hur återhämtningen sker när irgarol fasas ut. En sådan undersökning kan i sin tur avgöra om åtgärderna varit effektiva eller om ytterligare insatser krävs, konstaterar Martin Eriksson.

Avhandlingen Impacts of Antifouling Compounds on Photosynthesis, Community Tolerance and psbA Genes in Marine Periphyton försvarades vid en disputation 23 januari.

Kontaktinformation
Kontakt:
Martin Eriksson
0705-240123
0523-18538
martin.eriksson@dpes.gu.se

Båtbottnar, havstulpaner och miljövänlig marinfärg är temat för ett öppet seminarium i föreläsningsserien Miljöperspektiv, som arrangeras i Göteborg av Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum och Ekocentrum. Du är som journalist välkommen att närvara!
Tid: Onsdagen den 11 februari kl 18.00-19.30
Plats: Ekocentrum, Aschebergsgatan 44, Göteborg

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera