Forskning om hälsa & medicin

Forskare vid Karolinska Institutet och Linköpings universitet är på väg att skapa den första artificiella nervcellen som kan kommunicera specifikt med kroppens nervceller via frisättning av signalsubstanser. Tekniken presenteras i en artikel i Nature Materials.

I många europeiska länder tycks offentlig omsorg ha utvecklats stegvis: länge fanns bara institutionsvård, så tillkom hemhjälp och hemsjukvård, följt mer tvekande av andra slag av stöd, hjälp och services, ofta negligerat i statistiken och av...

Personer som har högre body mass index (BMI) i medelåldern har sämre tanke- och minnesförmåga då de blir äldre. Dessutom försämras dessa förmågor snabbare i hög ålder bland dem som var tjockare i medelåldern än bland dem som...

Trots stora satsningar för att minska oro, rädsla och smärta hos barn vid besök i vården är fortfarande ”att ha ont” det barnet fruktar mest, uppger Karin Enskär, docent vid Hälsohögskolan i Jönköping.

I en studie som precis publicerats Amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) visar forskaren Stefan Åström från Wenner-Greens institut, Stockholms universitet hur det kommer sig att celler kan reparera dubbelsträngsbrott...

Där det finns svåra sjukdomar finns det tyvärr också oseriösa behandlare som utlovar bot genom magiska nya metoder. Hur ska man kunna skilja på sådan oseriös "stamcellsturism" och vetenskapligt ansvarsfulla försök med nya...

Patienters egna upplevelser av glömska i vardagen i kombination med ryggmärgsprov kan vara ett viktigt redskap för att upptäcka Alzheimers sjukdom i ett så tidigt stadium som möjligt. Det visar en studie som nu publiceras Lancet Neurology, där forskare under tre...

Ett inslag i bakteriers metabolism som kan bli grund för nya antibiotika har upptäckts av molekylärbiologer vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Wien. Resultaten publiceras nu i tidskriften i Science.

Det är känt sedan tidigare att rökning ökar risken för ledgångsreumatism. Även att SE-alleler (en typ av genvarianter) har ett finger med i spelet. Nu visar en studie som genomförts vid Karolinska Institutet att det inte är någon skillnad på...

Nedsatt kontroll över rörelserna och sämre balans är vanligt hos personer med långvariga nackbesvär, visar Ulrik Röijezon i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet den 12 juni.

För att utvärdera hur effektiva olika behandlingsmetoder är för personer med nack-skulderbesvär, är det viktigt att ta hänsyn den här gruppens typiska symtom och besvär. Men, de flesta frågeformulär som används för denna stora...

Den normala åldrandeprocessen har länge kopplats samman med problem med cellandningen, den process genom vilken cellerna utvinner energi ur näringsämnen. Forskare vid Karolinska Institutet har nu kunnat visa hur vissa proteiner som tillverkas i cellernas mitokondrier –...

Förebyggande operationer används allt oftare för att behandla bråck på stora kroppspulsådern. Trots att operation numera erbjuds allt äldre och sjukare patienter har långtidsöverlevnaden för dem som opereras förbättrats de två senaste...

Orsaken till varför man får hjärntumör har varit okänd i de flesta fall. Tidigare har Umeåforskare funnit att hjärntumörer kan vara ärftliga. I ett internationellt samarbete har man nu funnit fem genetiska variationer som medför ökad risk...

Personer i medelåldern som lever ensamma löper dubbelt så stor risk att utveckla demens och Alzheimers sjukdom senare i livet jämfört med de som är gifta eller sambor. Detta visas i en forskningsstudie ledd av Miia Kivipelto från Karolinska Institutet och...

Att få återuppta sin sexuella aktivitet uttrycks av patienter som extremt viktigt efter en hjärtinfarkt. Trots detta är sexualrådgivning ett område inom vården som ofta försummas och där det behövs mer evidensbaserad kunskap.