Forskning om hälsa & medicin

Även personer som riskerar att bli svårt sjuka i covid-19 kan få ett bra skydd efter tre doser mRNA-vaccin. Det visar en studie på patienter med nedsatt immunförsvar.

En ny metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har testats i en studie. Förhoppningen är att tekniken i framtiden kan öka förståelsen för sjukdomar som alzheimer.

Forskare kan ha kommit närmare möjligheten att återställa hörseln hos människor med nedsatt hörsel. Via genterapi och en ny väg in i örat har döva möss börjat höra igen.

Forskare har funnit en MS-gen-variant som kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. De hoppas nu på behandlingar som hejdar den ökande funktionsnedsättningen hos människor med MS.

Betablockerare är effektiva på kort sikt, men över tid verkar nyttan minska. Det visar en stor studie på patienter som haft en hjärtinfarkt.

Obduktioner kommer kanske att utföras helt digitalt i framtiden, utan att någon behöver skära i en kropp. Utvecklingen är inte där än, men forskare i Linköping tycker sig ha tagit ett steg på vägen.

Vilka biologiska mekanismer styr negativa känslor? Forskare har hittat ledtrådar genom att studera nervceller som framkallar långvarig stress hos möss.

Äldre patienter som skrivs ut från sjukhus blir ofta inlagda igen efter kort tid. Men det skulle kunna undvikas med tydlig information om läkemedel, enligt en avhandling.

"Drick mycket vatten när det är varmt", får vi höra. Men små bebisar behöver som regel inte vatten ens när det är jättevarmt, i synnerhet inte helammade bebisar. Det kan dämpa mjölkproduktionen, göra så att bebisen...

Att skrapa och frysa bort tumören är en säker och effektiv behandling vid den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer, enligt en ny studie.

En unik typ av muskelfiber i ögat kan stå emot ALS och till och med öka i andel för att kompensera när andra muskelfibrer förtvinar. Det visar ny forskning.

Före sommarledigheten hopar sig ofta både arbetsuppgifter och fritidsaktiviteter. Så hur går vi från hög stress till semestervila? Psykologiforskaren Hanna Malmberg Gavelin ger sina bästa tips.

Upp till 30 procent av män över 60 år i norra Europa får den så kallade vikingasjukan. Några av de viktigaste riskfaktorerna för vikingasjukan har nedärvts från neandertalare, visar det sig nu.

Ungdomar sover ofta för lite. Och många av dem tycker att vuxna bör skärpa till sig och bestämma mer – till exempel genom att kräva att skärmar släcks i god tid på kvällen. Det framgår av en avhandling.

Gravida med MS brukar få en tillfällig lindring i sin sjukdom, under graviditeten. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker under en graviditet och hoppas att det ska visa vägen till nya behandlingar.

Resistensgener mot antibiotika finns i bakterier nästan överallt, inklusive i och på människor, enligt en ny studie. – Dessa gener kan utgöra ett tidigare förbisett hot mot mänsklig hälsa, säger Erik Kristiansson, professor vid Chalmers.