Armskador vanligast hos civila i krig

Forskare vid Centrum för katastrofmedicin vid Göteborgs universitet har sammanställt krigsskador i en rapport på uppdrag av Socialstyrelsen. Syftet är att skapa ett bättre kunskapsunderlag i arbetet med en beredskapsplanering för svensk hälso- och sjukvård, och för återuppbyggnaden av det civila försvaret i Sverige.

Rapportens författare har samlat in och sammanställt skador som drabbat civila i krig mellan åren 1973 och 2023. 62 vetenskapliga artiklar och rapporter ingår i underlaget.

Resultaten visar att armskador var vanligast hos civila i krig. Ungefär var tredje skadad person drabbades av detta. Många får också skallskador.

Tryckvågor och outlöst ammunition

Skallskadorna kan förklaras med tryckvågor från bombningar som gör att civila slängs mot väggar eller får bråte över sig. Arm- och fingerskador hos barn handlar ofta om lek med outlöst ammunition.

Skador i buk, bröstkorg och ben vid till exempel minsprängning, är ofta dödliga för civila utan kroppsskydd. Om de skadas och dör, och därför inte kommer under vård, registreras inte heller skadorna.

Fördelningen av skador hos barn visade sig vara ungefär samma som hos vuxna. Var fjärde person i rapportens underlag var barn, under 17 år.

Skadebilden relativt lika under 50 år

Uppgifter om skador är viktigt för beredskapsplaneringen för såväl den civila som den militära sjukvården i totalförsvaret, enligt forskaren Yohan Robinson som är föreståndare för Centrum för katastrofmedicin.

– Vi blev faktiskt förvånade över att skadepanoramat har varit så konstant de senaste 50 åren, trots skilda konflikter, geografisk spridning, krigens olika karaktär och de många nya vapensystem som tillkommit, säger Yohan Robinson.

Rapporten bygger på underlag från väpnade konflikter. Kemiska, biologiska och radionukleära vapensystem ingick inte i uppdraget.

Rapportering inte alltid tillförlitlig

Svårigheter i arbetet har varit variationerna i hur skador rapporterats, och att hitta pålitliga data från pågående konflikter i exempelvis Niger, Sudan och Ukraina.

– Man bör vara försiktigt att generalisera skadepanoramat till en svensk kontext, inte minst med anledningen av att det finns begränsningar i materialet, till exempel skevhet i rapportering, selektion av skadepanoramat hos överlevare och intressekonflikt i resultaten, säger Yohan Robinson.

Rapport:

Civilt skadepanorama i krig – En litteraturanalys över ett halvt sekel av krig, Centrum för katastrofmedicin vid Göteborgs universitet.

Kontakt:

Yohan Robinson, docent vid avdelningen för ortopedi, Göteborgs universitet, och  föreståndare för Centrum för katastrofmedicin, yohan.robinson@gu.se

Karl Chevalley, överstelöjtnant  i Försvarsmakten och överläkare inom anestesi och intensivvård, karl.chevalley@vgregion.se

Göran Sandström, docent, överstelöjtnant i Försvarsmakten samt överläkare inom anestesi och intensivvård, goran.sandstrom@gu.se