Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Betyg" i kronologisk ordning.
Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra intellektuella prestationer. Inte minst i skolan.
– Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola, säger Jesper Fritz som undersökt avgångsbetygen från drygt 600 niondeklassare.
Tidigare forskning har i stor utsträckning slagit fast hur bedömning och feedback i ämnet idrott och hälsa borde vara. Björn Tolgfors har istället undersökt vad som faktiskt händer i undervisningen och hur bedömningen påverkas av samspelet mellan lärare och elever.
Vad värderar lärare när de sätter betyg i idrott och hälsa och vilka möjligheter har olika elever att lyckas i ämnet?
– Jag frågade erfarna kollegor hur de gjorde och fick till svar att det bara vet man, det ser man ju när de springer runt och rör sig, säger Lena Svennberg, adjunkt i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Barn med två utlandsfödda föräldrar presterar generellt sämre i skolan än barn med minst en svenskfödd förälder. Trots det väljer de oftare gymnasieprogram som ger högskolebehörighet och har högre ambitioner. Förklaringen kan finnas hos föräldrarna och deras utbildning, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.
Kompetenshöjande insatser för lärare har en positiv effekt på elevernas betyg och på klassrumssituationen. I engelska handlar det om en förbättring med omkring 20 procent, visar en rapport från IFAU.
Regeringssatsningen på strategisk forskning (SFO) har nu utvärderats och betyget blir högt. Forskarna har haft höga ambitioner och tagit stora risker vilket är en förutsättning för vetenskapliga genombrott, menar den expertpanel som genomfört utvärderingen. 9 500 forskare har varit inblandade och regeringen rekommenderas att fortsätta satsningen på programmet.
När lärare betygsätter sina elevers kunskaper vägs även annat än kunskaperna in. Det är något som äventyrar likvärdigheten och rättssäkerheten, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Betyg är bra på att förutspå framtida studieresultat och därför ett bra instrument för urval till både gymnasieskola och till högre studier. En bidragande orsak är att lärare inte bara väger in ämneskunskaper utan även sociala aspekter och elevbeteende när de sätter betygen, något som emellertid inte har stöd i skolans styrdokument. Det visar en avhandling i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Betyg är bra på att förutsäga framtida studieframgångar och är därför ett bra instrument för urval till både gymnasieskola och till högre studier. En bidragande orsak är att lärare inte bara väger in ämneskunskaper utan även sociala aspekter och elevbeteende när de sätter betygen, något som emellertid inte har stöd i skolans styrdokument. Det visar en avhandling i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Ungdomar som lider av sömnstörningar eller som ofta sover mindre än sju timmar per natt presterar sämre i skolan. Det visar sömnforskare från Uppsala universitet i en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Sleep Medicine.
Forskning visar att yngre elever inte alltid förstår vad betyg är utan tror att det är en bedömning av dem själva, inte av deras kunskaper. Att sätta betyg tar också tid och fokus från undervisningen. Vissa elever kan dock sporras av betyg: de finns bland de allra mest högpresterande.
Instruktionerna till gymnasieelevers projektarbeten anger att arbetsprocessen och innehållet är lika viktiga. Detta tvingar eleverna att fundera kring vilka risker de val de gör kan medföra för betygsbedömningen av arbetet. Att minimera riskerna blir därför ofta mer centralt än att visa kreativitet och prestera något nytt och spännande.
Storstäder lockar till sig människor med höga skolbetyg från årskurs 9 och universitetsutbildning. För dem som har högst betyg ger flytten också högre ekonomiska vinster, framförallt för kvinnor.
Elever som trivs i skolan. Lugn och ro i klassrummen. Satsningen på den spridda Monroe-pedagogiken i den mångkulturella förortsskolan beskrevs som en framgång av omvärlden, trots att bara hälften av eleverna hade godkända betyg i alla ämnen. En ny avhandling från Göteborgs universitet undersöker hur modellen påverkar både trivsel och skolprestationer.
Universitetskanslersämbetet (tidigare Högskoleverket) har i den nationella kvalitetsutvärdering av utbildningar som leder till kandidat-, magister- eller masterexamen bedömt att ämnet svenska vid Högskolan i Gävle håller hög kvalitet.
I den nationella kvalitetsutvärdering av utbildningar som leder till kandidat-, magister- eller masterexamen har Högskoleverket bedömt att ämnet engelska vid Högskolan i Gävle håller hög kvalitet.
Ungdomar som äter mat med mycket folat lyckas bättre i skolan. Det visar en svensk studie som publicerats i den ansedda tidskriften Pediatrics. Forskningen leds av Torbjörn Nilsson, professor i biomedicin vid Örebro universitet och överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.
– Det är en stor skillnad på betyg. De flerspråkiga eleverna uppnår sällan de högre betygsnivåerna, utan dessa är i stort förbehållna svenska flickor. Det menar Pia Nygård Larsson på Lärarutbildningen vid Malmö högskola som disputerat på en avhandling om texter och språkbruk i ämnet biologi A i en naturvetarklass på gymnasieskolan.
Avgångsbetyget i nian kan vara en indikator på ökad risk att begå självmord i ung ålder. En ny studie från Karolinska Institutet och Socialstyrelsen visar att de som gått ut nian med lägst medelbetyg har ungefär tre gånger så hög risk att ta livet av sig jämfört med de som lämnar grundskolan med toppbetyg eller strax under.
Införandet av målrelaterade betyg medförde att färre fullföljde gymnasiet. Det försämrade också arbetsmarknadsutsikterna för elever på yrkesinriktade program. Allra sämst gick det för elever med låga grundskolebetyg. Det är ett av resultaten i en omfattande IFAU-rapport som sammanfattar kunskapsläget om hur svensk utbildningspolitik påverkar elevers skolresultat och framtida arbetsmarknadssituation.
