Kompetensutveckling bland lärarna höjer elevernas betyg

Skolverkets kompetenshöjande insatser i tio skolor med låga kunskapsresultat har haft positiva effekter. Rapportförfattarna har jämfört skolor som fått respektive inte fått det extra stödet.

De finner att eleverna på skolor som fått kompetenshöjande insatser har fått högre betyg i engelska och svenska som andraspråk i årskurs 9. Motsvarande kunskapsökning finns också på det nationella provet i engelska. För elever som är födda i Sverige eller invandrade för mer än fyra år sedan finns även positiva effekter på det sammanräknade betyget, meritvärdet.

– Effekterna i engelska och svenska som andraspråk är stora. I engelska handlar det om en förbättring med omkring 20 procent och i svenska som andraspråk om cirka 13 procent, säger Caroline Hall.

Bättre klassrumsklimat
Elever vid skolor som fått extra stöd tycker att lärarna undervisar bättre och att det också är bättre stämning i klassrummet jämfört med vad som skulle varit fallet utan projektet.

– Fler elever i skolor som fått stöd säger till exempel att det är lugn och ro på lektionerna och en trevlig stämning, säger Martin Lundin.

Alla lärare på insatsskolorna har deltagit i grupphandledning och en kurs i språkutvecklande arbetssätt. Grupphandledningen har varit projektets huvudfokus. Vissa lärare har även fått individuell coachning och deltagit i andra fortbildningsinsatser. Projektet har dessutom haft vissa inslag som syftat till att utveckla läxhjälp och lovskolor, samt förstärka studiehandledning på elevernas modersmål.

– Vi vet inte exakt vad de goda resultaten för eleverna beror på, säger Kristina Sibbmark. Det är ett batteri av åtgärder som sattes in samtidigt. Om det till exempel är vidareutbildningen eller samtalen under handledningen som stärkt lärargruppen kan vi inte säga säkert.

Språkutvecklande arbetssätt
Utvärderingen visar dock att lärarna är positiva till kursen i språkutvecklande arbetssätt. Lärarna menar att den givit konkreta tips och pedagogiska verktyg. Åsikterna om grupphandledningen varierar däremot mycket. Vissa lärare är positiva, medan andra är tydligt negativa. Många av dem som är kritiska mot grupphandledningen menar att samtalen inte gav så mycket, samtidigt som insatsen tog tid från annat. Det framkommer också kritik mot den specifika handledningsmodellen som användes.

Rapporten utvärderar Skolverkets projekt ”Handledning för lärande” som pågick 2012–2014 till en kostnad av knappt 50 miljoner kronor. De tio skolorna som ingick i projektet ligger i så kallade ”urbana utvecklingsområden” i Stockholm, Göteborg, Malmö, Södertälje, Borås, Kristianstad och Trollhättan.

Rapportförfattarna har intervjuat lärare och rektorer, gjort enkäter med elever och studerat elevresultat med hjälp av registerbaserad statistik. Enkät- och registeruppgifter analyseras mot en kontrollgrupp av liknande skolor som inte deltagit i projektet.

Kontaktinformation:
Erfarenheter och effekter av satsningar på lärare i skolor med låga elevresultat, IFAU-rapport 2015:23 skriven av Anahita Assadi, Caroline Hall, Martin Lundin och Kristina Sibbmark, vid IFAU

För mer information kontakta Caroline Hall caroline.hall@ifau.uu.se, 018–471 60 51, Martin Lundin martin.lundin@ifau.uu.se, 018–471 60 59) eller Kristina Sibbmark kristina.sibbmark@ifau.uu.se, 018–471 70 92.