När svenska staten under 1700-talet skulle befria svenska sjömän ur sitt slaveri, ledde det till att landet drogs in i den transmediterrana slavhandeln. Historikern Joachim Östlund har forskat om en bortglömd del av den svenska internationella historien. Han har undersökt det svenska friköpningsystemet, som bland annat avslöjar en svensk handel med slavar.

Selma Lagerlöf lästes av alla. I de över 40 000 brev som finns bevarade vittnar läsarna om sin läsupplevelse. 9 000–10 000 brev från allmänheten, har organiserats i en databas som kan bli grunden i en svensk läshistorisk databas.

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) beviljar i dag cirka 290 miljoner kronor till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Genom att därtill öka stödet till internationalisering och open access vill RJ stärka forskarnas konkurrenskraft och handlingsfrihet.

Tyskspråkiga kulturarbetare flydde Tredje Rikets raspolitik, men väl i Sverige blev de förmedlare av ett tyskt kulturarv. Det visar Henrik Rosengren i ett projekt som har bedrivits tillsammans med konstvetaren Tanja Schult och historikern Harald Runblom om judars integration i Sverige, före, under och efter andra världskriget.

Under 1920-talet och framåt försvann diskrimineringen av östjudar i Sverige. Passkrav för att resa in i Sverige samt ökade ambitioner att skapa ett transparent och rättssäkert ansökningsförfarande var de främsta orsakerna, anser Carl Henrik Carlsson.

När WTOs domstolar ska lösa konflikter som uppstår kring avtalet tar det ibland flera år. Nu har alla konflikterna kartlagts och det visar sig att det är när det rör sig om anklagelser om att inhemska lagar är dolda handelshinder som dispyterna drar ut på tiden.

Det finns väldigt få skyddsnät för odokumenterade migranter som jobbar i Sverige. Civilsamhället erbjuder mindre hjälp än i många länder. Intressekonflikter med facken förekommer och många arbetsgivare utnyttjar papperslösa. — De är extremt utsatta för godtyckligheten hos arbetsgivare, säger forskaren Heidi Moksnes.

Forskningen är till stora delar enig om att att kontorslandskap vare sig är effektiva eller hälsosamma för de som arbetar där. Ändå är det ofta så nya kontor byggs. Forskare Susanna Toivanen kan nu visa att det beror på en bristande kontakt med forskningen.

Universiteten var länge läroanstalter snarare än forskningsmiljöer. Men när boktryckningen blev billigare och en massmarknad för böcker uppstod i början av 1800-talet, tvingades universiteten att förändra sig och växa in i rollen som forskningsanstalter. Idéhistorikern Peter Josephson visar i sin undersökning hur förändringar av ett medium kan påverka hela utbildningssfären.

Frågan om kvinnors myndighet började som en kamp för att få förvalta sitt eget gods, men blev under 1800-talet en viktig identitetsfråga. Det visar historikern Britt Liljewall i sitt projekt Myndiga kvinnor och omyndiga män.

Folkrätten har inte hunnit med utvecklingen. Det säger Ola Engdahl, jur. dr, som studerat hur multinationella fredsstyrkors våldsanvändning reglerats. Han konstaterar att det saknas möjligheter att utdöma ansvar vid multinationella fredsinsatser.

Trots att våra digitala spår registreras mer än någonsin tycks folk i gemen ha stort förtroende för både myndigheter och företag som samlar information om oss. Det visar André Jansson och Miyase Christensen i ett nyligen slutrapporterat projekt om övervakning på nätet.

Yngre generationer tycks ha anammat en ny arbetsmoral och utnyttjar välfärdsförsäkringar, såsom sjukförsäkringen, i högre grad än äldre generationer. Samtidigt lönearbetar svenskar överlag mer än andra i EU. Det visar ekonomerna Martin Ljunge och Kelly Ragan i ett nyligen avslutat projekt om svenskars arbete.

Vad händer i klassrummet? Kan vi förklara svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar med hänvisning till hur undervisningen bedrivs? Det har Sverker Lindblad svar på.

Det finns en föreställning om att forskare i gemen struntar i den så kallade tredje uppgiften. Men när ett par vetenskapsteoretiker från Göteborg, Dick Kasperowski och Fredrik Bragesjö, faktiskt undersökt hur det ligger till, visar det sig inte stämma.

Barn i förskoleåldern har en utvecklad känsla för rätt och fel. Felaktiga handlingar ska få konsekvenser och om de kan delar barn gärna ut straff. Det visar utvecklingspsykologen Benjamin Kenward i projektet ”Ett psykologiskt perspektiv på den tidiga moralutvecklingen”.

I ett nytt projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond visar Isak Svensson att medling kan spela en viktig roll långt innan konflikter har eskalerat och blivit våldsamma. Dessa mindre kända medlare har dessutom en viktig funktion också efter att konflikter blivit våldsamma.

Jakob Cromdal har undersökt hur larmoperatörer hanterar de problem som uppkommer när de som ringer inte har svenska som modersmål. Genom att upprepa sig och ställa frågor som har enkla ja eller nej svar, klurar operatöerna ut vad som sägs, och ge snabb hjälp. Strategierna är ofta omedvetna, men effektiva.

Vår tids uppfattning om att civilbefolkningen ska skonas i konflikter har sin grund i förändringar som skedde under 1600-talet. Då började man för första gången att dela in befolkningen i stridande och icke-stridande parter, där de senare skulle skyddas från övergrepp. Detta visar historikern Christopher Collstedt i sin forskning om våld och våldets väsen.