Lukt och smak banade väg för vetenskapliga genombrott
Idéhistorikern Anders Lundgren tittade närmare på den vetenskapliga revolutionen under 1700-talet och upptäckte att näsan och smaken, liksom andra kvalitativa undersökningar spelade en större roll än man tidigare trott för vetenskapens revolution. Långt in på 1900-talet har de kvalitativa delarna av det vetenskapliga arbetet varit en essentiell del av kemins utveckling.
Anders Lundgren har sedan länge studerat framför allt kemins historia. I ett nyligen avslutat projekt har han fokuserat på lukten och smaken i vetenskapens historia.
– Lukt och smak var viktiga för 1700-talets kemister, som inte bara luktade utan faktiskt också smakade på ämnen för att kunna fastställa vad det var. Smaken och lukten var helt enkelt en del av ämnenas karakteristika, säger Anders Lundgren.
Bland annat kan han nu visa att lukten och smaken därmed spelade en viktig pedagogisk roll ända in på 1900-talet när nya kemister skulle läras upp. Det handlade inte minst om att utveckla ett mycket nyansrikt språk för att skriftligt kunna beskriva ett ämne. Ett ämne kunde till exempel vara bittert, mycket bittert eller till och med angenämnt bittert.
Ett annat resultat påverkar hur vi bör betraktar vetenskapliga framsteg. Anders Lundgren kan visa att den kvalitativa funktion som luktandet och smakandet hade, var en viktig del av vetenskapen – mycket viktigare än man tidigare trott.
– Den kvantifiering av vetenskapen som setts som en viktig faktor för vetenskapens utveckling, har tilldelats en alltför dominerande roll, och måste kompletteras med den här kvalitativa delen av vetenskapen. Detta var en mycket viktig del av kemin och dess utveckling, som ofta lämnats därhän.
I linje med detta betonar Anders Lundgren också vardagsforskning på bekostnad av de stora genombrotten. Det var i denna mindre spektakulära vardag, i det dagliga experimenterandet som vetenskapen utvecklades, dock långsamt. Och här handlade det ofta om att smaka, och lukta.
– I den vardagliga och monotona aktiviteterna så utgjorde också lukten och smaken kontinuiteten och spelade därför en mycket större roll än man hittills har trott. Det vardagliga smakandet kan till och med få betydelse för uppkomsten av nya områden, säger Anders Lundgren.
