Tema

Hur läker samhällen efter stor konflikt?

För 20 år sedan pågick två av vår tids största katastrofer: folkmordet i Rwanda och kriget i Bosnien- Hercegovina. I båda fallen bekämpade och dödade landsmän varandra, människor boende i samma by, i samma stad, samma kvarter. Hur läker samhällen ihop efter sådana tragedier? Hur förhåller sig människor till att mannen de köper bröd av kanske är den som nyligen våldtog och mördade deras anhöriga?

Johanna Mannergren Selimovic forskar om hållbara fredsprocesser, ett kunskapsområde som vuxit de senaste 20 åren, delvis som en följd av nämnda konflikter. Hennes forskningsmetod består av en stor mängd intervjuer med civila samt deltagande observation i deras vardag.

– Freds- och konfliktforskning har ofta fokus på de stora aktörerna, stater och stora organisationer. Det är lika viktigt att ta reda på hur de enskilda civila formar sina berättelser, säger hon.

Hon intresserar sig för fenomenet övergångsrättvisa, som kan innebära att det hålls sanningskomissioner och tribunaler där skyldiga döms och där offren erkänns som offer. Dylika ceremonier är läkande och kan bidra till att freden blir hållbar och erkänns av civilbefolkningen. Liksom att offren kompenseras ekonomiskt.

– Det är lättare att gå vidare om det sker konkreta förbättringar.

Hur har det gått i Bosnien och i Rwanda?
I Rwanda har en försoningskommission inrättats och folktribunaler har hållits. Tanken om försoning genomsyrar samhället och förekommer i skolundervisningen samt i offentliga dokument. Varje år är 100 dagar officiell sorgetid, från den 6 april då folkmordet påbörjades. Det finns sanningar som delvis förtigs, bland annat det faktum att tusentals hutuer dödades, men i mångt och mycket har det Rwandiska samhället läkt ihop. Den ekonomiska utvecklingen tillhör den starkaste i Afrika – Afrikas Singapore kallar man sig – trots att den rwandiska regeringen på senare tid uppvisat aktoritära tendenser.

I Bosnien har utvecklingen inte varit lika gynnsam, även om det har rått fred sedan 1995. Trots domstolen i Haag, trots att det internationella ekonomiska biståndet varit enormt, så står landet stilla. Där inrättades ingen sanningskommission och kampen pågår fortfarande om vem som var offer och vem som var förövare. De domar och de berättelser som Haag-tribunalen producerat saknar acceptans hos delar av den bosnienserbiska befolkningen. Istället uppstår nya historier om internationella konspirationer. I denna mylla av misstro är det svårt att åstadkomma läkning. Minnesmonument och -ceremonier ingår i kampen om vilken berättelse som ska gälla. Särskilt tydligt syns detta i den bosniska staden Srebrenica där 7000 civila bosniska muslimer avrättades under kriget. Idag vill bosnienserbiska befolkningen i staden inte till fullo kännas vid folkmordet utan ordnar egna ceremonier, där de egna offren hedras.

– Det blir inte bättre av ett politiskt system med tre presidenter som stoppar alla förslag som skulle kunna utveckla samhället, säger Johanna Mannergren Selimovic.

Text: Thomas Heldmark

FAKTA
Mer om Johanna Mannergren Selimovic
Mer om forskningen

Kontaktinformation
Hanna Köllerström Kommunikatör Riksbankens Jubileumsfond. Telefon: 08 506 26 435. Johanna Mannergren, johanna.mannergren@ui.se, tel 08 511 768 21

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Hur läker samhällen efter stor konflikt?

 lästid ~ 2 min