Forskning om demens

En svensk studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology, visar att risken att insjukna i demens kan ha minskat de senaste 20 åren, tvärt emot vad många tidigare antagit. Resultaten bygger på data från en befolkningsstudie om åldrande och...

Det faktum att kronisk stress ökar risken för demens kan bero på höjda nivåer av stress-steroider, i hjärnan, skriver Sara K. Bengtsson i sin avhandling hon försvarar vid Umeå universitet.

Forskare vid Mälardalens högskola (MDH) har utvecklat robotkatten Robocat för att öka välbefinnandet och höja livskvaliteten för personer med demens i ett sent skede av sjukdomen. Den interaktiva och artificiella katten är unik genom sammanvävning av...

Högintensiv fysisk träning verkar inte påverka depressiva symtom hos äldre personer i särskilda boenden. Däremot kan det ge positiv effekt på välbefinnandet för personer med demenssjukdom.

Ett batteri med språktest, som bland annat prövar hjärnans förmåga att automatiskt kombinera ordpar som semantiskt hör ihop, kan vara en god hjälp för att avgöra om en patient drabbats av demenssjukdom, enligt en ny avhandling. Forskarna visar också...

Genom att analysera särskilda biomarkörer i ett vanligt ryggvätskeprov går det att skilja patienter med Alzheimers från patienter med andra demensjukdomar. Metoden, som studerats av forskare vid Sahlgrenska akademin, kan på sikt leda till att Alzheimers kan...

Om personer med demens, deras närstående och övriga vårdare involveras i planeringen ökar livskvaliteten och möjligheten för alla drabbade att delta i samhällslivet. Det visar en ny avhandling vid Nordic School of Public Health NHV.

Helena Tobiasson är KTH-forskaren som är tidigt ute med att utforska rörelsestyrda spels funktion för personer med diagnosen Alzheimers sjukdom. Kombination Nintendo Wii och demenspatienter är inte bara en historia som bjuder på ökad rörlighet och fler glada...

Vissa symptom som är typiska för demenssjukdomar har en koppling till förändringar av hjärnans vitsubstans. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som öppnar ett nytt spår mot framtida behandling av demens.

Flera potentiella läkemedel mot Alzheimers har visat sig ha god effekt på möss. Inget av dem fungerar på människa. Ledande forskare vid Sahlgrenska akademin lanserar nu helt nya metoder för att diagnosticera och behandla demenssjukdomen.

Minne och tänkande kan ha varit nedsatt under flera år innan en person diagnostiseras med demens. För att enkelt och billigt kunna hitta dessa tidiga sjukdomstecken har Peter Vestergren vid Umeå universitet utvecklat ett frågeformulär som ger hopp om en ny framtida...

Att kunna skilja mellan olika demensformer är avgörande för att sätta in rätt behandling. Forskare vid Sahlgrenska akademin har upptäckt att sjukdomarna lämnar olika ”fingeravtryck” i ryggvätskan, vilket öppnar för säkrare...

I en stor studie baserad på den svenska tvillingregistret kan Linda Hassing och hennes projektgrupp nu visa att det finns ett samband mellan medelålderns extra kilon och en risk för försämrade kognitiva förmågor senare i livet.

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt en ny funktion för C-vitamin. Behandling med C-vitamin kan lösa upp de tidiga placken som bildas i hjärnan vid Alzeimers sjukdom. Forskningsresultaten presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften Journal of Biological Chemistry.

Ett högintensivt träningsprogram har god effekt på äldre människor både med och utan demenssjukdom även om de är undernärda, skriver Maine Carlsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet lördag den 11 juni.

Många patienter får fel demensdiagnos. Det visar en studie som neuropatologiska forskare i Lund gjort.