I städer där gamla träd är sällsynta kan särskilda mulmlådor erbjuda ett nytt hem för arter som annars lever i trädhål. Men för att dessa arter ska trivas krävs både genomtänkt design – och rätt placering.
Det är inte bara i skogen som död ved är en bristvara – även i stadsmiljöer saknas denna livsviktiga resurs för många organismer. Ett sätt att gynna vedlevande arter i urbana miljöer är att använda så kallade mulmlådor, som efterliknar miljön inuti ihåliga träd.
Mulm är det bruna och smuliga pulvret som samlas i håliga träd. Det är en blandning av lös murken ved, spillning från insekter, fåglar och fladdermöss, gamla fågelbon och rester av döda djur.
I en studie fylldes mulmlådorna med träflis och löv för att efterlikna den naturliga miljön och locka till sig vedlevande arter.
Skalbaggar flyttade in
Men hur väl fungerar mulmlådorna egentligen för vedskalbaggarna? Det har Anika Gossmann vid Sveriges lantbruksuniversitet undersökt i en avhandling. Hon studerade mulmlådor som var placerade i sex svenska städer: Uppsala, Örebro, Motala, Linköping, Göteborg och Lund.
Totalt identifierades 105 vedlevande arter – varav en tredjedel var knutna till ihåliga träd. Fem arter var rödlistade, till exempel större sågsvartbagge och aspögonbagge.
– Därför kan mulmlådor bidra till att öka mängden livsmiljö för vedlevande organismer i stadsmiljöer där gamla träd saknas. Men de är ett komplement – inte ett substitut, säger Anika Gossmann.
Lådor i naturnära läge mest populära
Temperaturen i lådorna liknade den som uppmättes inne i riktiga trädhål. Placeringen visade sig dock ha stor betydelse. Fler skalbaggar fanns i mulmlådor som satt i närheten av parker eller stadsskogar. Färre arter drogs till lådor som placerats intill vägar och byggnader.
Ett hinder var däremot människors nyfikenhet. Många förstod inte vad lådorna var till för. Vissa öppnade dem, andra använde lådorna som papperskorgar, något som förstås inte är optimalt för skalbaggarna.
– Därför tror jag att det vore bättre om lådorna monterades på träden, och helst inte på ställen där man vet att mycket människor samlas. Dessutom är det viktigt att skyltarna underhålls, säger Anika Gossmann.
Avhandling:
Life in the dead: Biodiversity in dead wood along macro- and microclimatic gradients, Sveriges lantbruksuniversitet.
