Många ungdomar kombinerar skola med extrajobb. Men trots låga löner och bristande framförhållning är det få som klagar. En avhandling vid Lunds universitet visar att arbetslivserfarenhet ofta väger tyngre än schyssta villkor.
På tio år har andelen gymnasieelever som jobbar parallellt med studierna ökat med sex procent. Bland tjejer är ökningen nästan dubbelt så stor.
I dag har omkring 60 procent av gymnasieeleverna någon form av arbetslivserfarenhet. En fjärdedel jobbar året runt.
– Gymnasister fyller i dag en central roll i lågavlönade serviceyrken som handel och restaurang och arbetsgivarna verkar ha satt i system att behandla dem dåligt. Det är vardagsmat för ungdomarna att inte få ut rätt lön, att utlovade arbetstimmar dras tillbaka med kort varsel, eller att de skickas hem tidigare utan ersättning, säger sociologen Anna Kallos vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Anna Kallos har nyligen lagt fram en avhandling som bygger på SCB-statistik och intervjuer med ett 40-tal ungdomar från olika bakgrunder. Hon ser ett tydligt mönster: arbetsvillkoren är ofta bristfälliga, men få ungdomar klagar. ”Det är ju bara ett extrajobb”, säger många , eller ”jag gör det mest för att få arbetserfarenhet”.
Olika drivkrafter bakom ungas arbete
Det är framför allt två grupper som sticker ut i materialet – högpresterande tjejer med många pass på kvällar och helger, samt ungdomar från mindre bemedlade familjer i socialt utsatta områden.
Anna Kallos tror att den sistnämnda gruppen jobbar långt mer än vad som framgår i statistiska undersökningar, bland annat på grund av det stora bortfall som ofta finns vid enkäter. Trots att dessa ungdomar ofta jobbade mer än 15 timmar i veckan nämner de inte att inkomsten skulle vara viktig för familjens ekonomi.
– Det är stigmatiserande att säga att man jobbar för familjens skull. Denna grupp betonar särskilt starkt behovet av att göra sig anställningsbar, som om de vill försöka distansera sig från den stereotypa bilden av arbetslösa som finns av unga i utsatta områden, säger Anna Kallos.
Risk för sämre villkor på sikt
Hon lyfter en möjlig risk med politiska förslag som till exempel sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Sådana åtgärder kan uppfattas som ett sätt att minska arbetslösheten, men kan också bidra till att unga ses som en billig och utbytbar arbetskraft. Det kan i sin tur påverka arbetsmiljön negativt inom vissa branscher.
– När dessa sektorer blivit alltmer beroende av gymnasister och unga studenter som arbetskraft, som alla uppfattar jobbet som temporärt, fossiliseras villkor som inte borde accepteras. Arbetsförhållandena spiller dessutom över på de som stannar inom yrket i 10–20 år. Det här är kunskap som fackförbund borde ta på stort allvar, säger Anna Kallos.
Avhandling:
Not a Real Job? Teenage Labor and Low-Wage Service Work in Sweden, Lunds universitet.
