När kvinnor dödar agerar de oftast för att de känner sig provocerade och hotade – de kännetecknas sällan av psykopati. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Eftersom kunskaperna om kvinnor som utövar dödligt våld är begränsade ville forskare vid Göteborgs universitet undersöka sambanden mellan psykopati, typ av våld och allvarlig psykisk störning vid dödligt våld med kvinnor som förövare.
Forskarna kartlade alla 175 rättsfall i Sverige mellan 2000 och 2014 där kvinnliga förövare genomgått rättspsykiatrisk undersökning efter dödligt eller försök till dödligt våld. Ungefär hälften av kvinnorna bedömdes ha en allvarlig psykisk störning.
Resultatet visar att kvinnliga förövare kännetecknas av relativt låga nivåer av psykopati. De agerade oftast i affekt utifrån reaktiva motiv, för att exempelvis skydda sig själva eller andra i en hotfull situation. De hade inte lika ofta det som kallas instrumentella motiv, där målet är att få makt, komma över pengar och liknande.
Psykopati är inte en egen etablerad diagnos
Psykopati utgör i svårare fall en funktionsnedsättning, kännetecknad av personlighetsdrag och beteenden såsom brist på empati, skuldkänslor och ånger. Andra tecken är manipulativa och bedrägliga drag, vältalighet och en grandios självbild, samt tidiga beteendeproblem och antisocialt beteende. Psykopati är ingen egen etablerad diagnos men kan relateras till antisocialt personlighetssyndrom.
Allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp och inte en medicinsk diagnos. Begreppet handlar om effekterna av psykisk ohälsa eller beteendestörningar. Huruvida en misstänkt har allvarlig psykisk störning utreds av Rättsmedicinalverket på uppdrag av domstol, och kan avgöra om det blir fängelse eller rättspsykiatrisk vård.
Tankar om våld
Kvinnorna med allvarlig psykisk störning agerade också i stor utsträckning i affekt, men var oftast lite mindre provocerade, och hade också lite längre tid av tankar om att agera våldsamt jämfört med de som inte bedömdes ha en allvarlig psykisk störning. Det handlade inte om några längre förberedelser eller avancerad planering, snarare att det uppemot ett dygn i förväg hade funnits funderingar om våldsagerande.
– Kvinnor med en allvarlig psykisk störning verkar ha en lite högre grad av kort planering än de som inte har en allvarlig psykisk störning, vilket är intressant. Man associerar inte nödvändigtvis en person med svår psykisk sjukdom med att ha planerat det den gör. Vi ser också att kvinnorna utan allvarlig psykisk störning har en starkare upplevelse av provokation vid dådet, säger Karin Trägårdh, doktorand vid Göteborgs universitet och psykolog med specialisering klinisk forensisk psykologi, i ett pressmeddelande.
Finns möjlighet att förebygga brott
Karin Trägårdh har i sin tidigare forskning studerat bakgrundsfaktorer för kvinnor i Sverige som gör sig skyldiga till mord, dråp, vållande till annans död eller barnadråp. Oavsett om de bedömts ha en allvarlig psykisk störning eller inte i samband med dåden har majoriteten en historik av utsatthet för våld, suicidförsök med mera.
Den nu aktuella studien tyder på att varken psykopati eller instrumentell aggression är starka drivkrafter hos kvinnor som dödar, vilket stämmer med tidigare forskning. Tidigare forskning visar också att kvinnor i högre utsträckning än män har sökt hjälp innan brotten begås, vilket i kombination med de aktuella fynden om viss planering utgör en möjlighet att förebygga våldsbrott.
– Det är en viktig aspekt att fånga upp. Kvinnor kan visserligen få frågor om våldsutsatthet av polisen, socialtjänsten och inom vården, men vi möter dem sällan med frågor om de själva har tankar på att använda våld som lösning på de problem de befinner sig i. Även om det är extremt ovanligt att kvinnor begår dödligt våld får vi inte värja oss från att fråga om eller på andra sätt undersöka detta vidare, säger Karin Trägårdh.
Vetenskaplig artikel:
Links Between Psychopathy, Type of Violence, and Severe Mental Disorder among Female Offenders of Lethal Violence in Sweden, International Journal of Forensic Mental Health.
