Personer som haft covid-19 löper ökad risk att utveckla vissa inflammatoriska sjukdomar i luftvägarna, som astma, hösnuva och kronisk bihåleinflammation. Vaccinering verkar dock minska den risken, visar en studie.
Ett internationellt forskarlag som letts av Karolinska institutet har undersökt sambandet mellan covid-19 och så kallade typ-2-inflammatoriska sjukdomar. Det är en grupp kroniska tillstånd där immunförsvaret reagerar överdrivet på allergener eller infektioner.
Forskarna utgick från en elektronisk hälsodatabas i USA, TriNetX, och jämförde 973 794 personer som haft covid-19 med 691 270 personer som vaccinerats mot viruset och 4 388 409 friska kontrollpersoner utan dokumenterad infektion eller vaccination.
Personer som haft covid-19 hade 66 procent högre risk att utveckla astma, 74 procent högre risk för kronisk bihåleinflammation och 27 procent högre risk för hösnuva jämfört med friska kontrollpersoner. Däremot sågs ingen ökad risk för hudsjukdomen atopiskt eksem eller för eosinofil esofagit, en inflammation i matstrupen.
– Våra resultat tyder på att covid-19 kan trigga typ-2-inflammation i luftvägarna, men inte i andra organ, säger Philip Curman, läkare och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Lägre risk för de vaccinerade
Vaccination mot viruset visade motsatt effekt. Risken för astma var 32 procent lägre bland vaccinerade jämfört med friska ovaccinerade individer. Även risken för bihåleinflammation och hösnuva var något lägre.
När personer som haft covid-19 jämfördes med dem som var vaccinerade sågs en ännu tydligare effekt. Infekterade personer hade mer än dubbelt så hög risk att utveckla astma eller kronisk bihåleinflammation och 40 procent högre risk att utveckla hösnuva jämfört med dem som vaccinerats.
– Det är intressant att se att vaccination inte bara skyddar mot infektionen i sig, utan även verkar ha ett gott skydd mot vissa följdsjukdomar i luftvägarna, säger Philip Curman.
Studien är retrospektiv, vilket innebär att den bygger på redan insamlade data. Det gör att forskarna inte kan dra säkra slutsatser om orsakssamband. En annan begränsning är att vissa infektioner kan ha varit odokumenterade, särskilt om de upptäckts via självtester.
Vetenskaplig artikel:
COVID-19 infection raises respiratory type-2 inflammatory disease risk, whereas vaccination is protective, The Journal of Allergy and Clinical Immunology.
