Kollegor och egen användning påverkar om läkare skriver ut antibiotika eller inte
AntibiotikaLäkemedelAntibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan – och nu visar en studie att läkarnas attityder spelar en stor roll för hur benägna de är att skriva ut medicinen. Om kollegorna uppfattas som restriktiva eller inte, och hur ofta läkaren själv tar antibiotika, spelar in.
Antibiotika används för att behandla bakterieinfektioner. Men ju mer vi använder läkemedlet, desto snabbare utvecklas resistens – vilket gör att infektioner som tidigare varit enkla att behandla kan bli livshotande.
En studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att svenska läkares som uppfattar att deras kollegor är restriktiva med antibiotika också själva i högre utsträckning avstår från att skriva ut läkemedlet.
Studien visar också att de egna vanorna spelar roll. Läkarna som själva undviker att ta antibiotika är också mer återhållsamma i sina yrkesroller, och tvärtom.
– Överanvändning av antibiotika är en viktig drivkraft för antibiotikaresistens. Därför spelar både attityder och läkarnas förskrivningsbeteende roll i kampen mot resistens, säger Elina Lampi, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Läkare använder mer antibiotika än allmänheten
Studien visar också att läkare använder mer antibiotika privat än allmänheten i genomsnitt. De är även mindre benägna att avstå från antibiotika när de själva är sjuka, trots att de har bättre kunskap och är mer oroliga för antibiotikaresistens än gemene man.
– Sambandet mellan läkares professionella och privata beteenden är intressant utifrån ett policyperspektiv. Det är bra att vara medveten om att både privata attityder och beteenden bland läkare påverkar antibiotikaförskrivning. Men när man jämför dessa med varandra så verkar den professionella normen, det vill säga förskrivningsbeteendet bland ens kollegor, vara viktigare.
Stärkt kultur kring återhållsamhet
När en läkare överväger antibiotikabehandling måste den omedelbara nyttan för patienten vägas mot de långsiktiga riskerna för samhället. För stor antibiotikaanvändning leder till resistenta bakterier, som är ett växande globalt hot mot folkhälsan.
– Att synliggöra kollegors goda exempel och stärka kulturen kring återhållsamhet kan vara en del i att hitta effektiva vägar framåt för att bromsa antibiotikaresistens. Vår studie visar att det även behövs samhällsvetenskaplig forskning inom det här området, säger Elina Lampi.
