Växtätarnas roll i ekosystemen stabil under miljontals år

Från urtida noshörningar till gigantiska hjortar – stora växtätare har format jordens landskap under flera miljoner år. En studie visar hur dessa jättar gick igenom dramatiska miljöförändringar, men ändå lyckats behålla sina viktiga roller i ekosystemen.

Ett internationellt forskarlag har analyserat fossilfynd från över 3 000 stora växtätare under 60 miljoner år.

– Vi fann att ekosystemen för de stora växtätarna var anmärkningsvärt stabila under långa tidsperioder, även när arter kom och gick. Men två gånger under de senaste 60 miljoner åren var miljötrycket så stort att hela systemet genomgick en global omorganisation, säger Fernando Blanco, tidigare forskare vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Två stora globala skiften

Den första stora förändringen inträffade för cirka 21 miljoner år sedan, då kontinentalplattorna hade rört sig så att Tethyshavet stängdes och det bildades en landbrygga mellan Afrika och Eurasien. Den nya landkorridoren utlöste en våg av migrationer av djur och växter som omformade ekosystemen över hela världen. 

Bland resenärerna fanns förfäderna till de moderna elefanterna, som hade utvecklats i Afrika och nu började sprida sig över Europa och Asien. Men även hjortar, grisar, noshörningar och många andra stora växtätare flyttade in i nya områden och förändrade den ekologiska balansen.

Det andra globala skiftet kom för cirka 10 miljoner år sedan – när jordens klimat blev kallare och torrare. Växande gräsmarker och färre skogar ledde till en utveckling av betande arter med hårdare tänder, medan många skogslevande växtätare gradvis försvann. Det blev början på en lång, stadig nedgång i den mångfald av ekologiska roller de spelade.

Färre arter – samma struktur

Trots stora förändringar fann forskarna att den övergripande ekologiska strukturen hos växtätarnas samhällen förblev förvånansvärt stabil. Även om många av de största arterna, som mammutar och jättenoshörningar, har utrotats under de senaste 129 000 åren, bestod det grundläggande ramverket av roller inom ekosystemen.

– Det är som när ett fotbollslag byter spelare under en match, men ändå behåller samma formation. Nya arter kom in i bilden och samhällena förändrades, men de fyllde liknande ekologiska roller, så den övergripande strukturen förblev densamma, säger Ignacio Lazagabaster, forskare vid CENIEH i Spanien, i pressmeddelandet.

Förändringar går snabbare

Den här motståndskraften har hållit i sig under de senaste 4,5 miljoner åren och har klarat av istider och andra miljökriser ända fram till i dag. Forskarna varnar dock för att den pågående förlusten av biologisk mångfald, som drivs på av mänsklig aktivitet, så småningom kan överväldiga systemet.

– Våra resultat visar att ekosystemen har en fantastisk förmåga att anpassa sig. Men förändringstakten är så mycket snabbare den här gången. Det finns en gräns, om vi fortsätter att förlora arter och ekologiska roller kan vi snart nå ett tredje skifte, en som vi hjälper till att påskynda, säger forskaren Juan Cantalapiedra vid MNCN i Spanien, i pressmeddelandet från Göteborgs universitet.

Vetenskaplig artikel:

Two major ecological shifts shaped 60 million years of ungulate faunal evolution, Nature Communications.