Sillgrisslor söker sig till områden där tillgången på fisk är stabil, även om mängden är liten. Men den här strategin kan göra fåglarna sårbara när havsmiljön förändras. I en avhandling vid SLU har jakten på föda i Östersjön studerats med hjälp av modern teknik.
Sjöfåglar har anpassat sig till havets naturliga mönster för att hitta föda. Men när klimatförändringar och fiske rubbar fåglarnas omgivning blir jakten på mat svårare.
En avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt sillgrisslor och tordmulars strategier för att överleva och hur de påverkas av förändringar.
Forskaren Astrid Carlsen har under tre somrar samlat in data från en segelbåtsliknande drönare med ekolod, salt- och temperaturmätare samt en sensor för mätning av algaktivitet.
− Det här gav mig den information jag behövde för att ta reda på var fåglarnas bytesfiskar tillbringar sin tid. Dessutom delade sjöfåglar försedda med gps och djupmätare med sig av information om sitt födosöksbeteende, säger Astrid Carlsen vid SLU.
Söker efter föda på olika sätt
Med hjälp av den nya tekniken har Astrid Carlsen kunnat studera fåglarnas liv på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Hennes forskning visar att tordmular föredrar att jaga när fisk inte simmar i stim och ljuset är bra, medan sillgrisslor dyker djupare och är mindre beroende av ljusförhållanden.
− Eftersom sillgrissla och tordmule har olika födosöksstrategier betyder det att om det sker förändringar i deras bytesfiskars beteende kan de två arterna reagera olika på dessa förändringar, trots att de har sina bon på samma ö vid samma tid på året, säger Astrid Carlsen.
Hon upptäckte också att sillgrisslorna faktiskt inte utnyttjade de platser som hade mest föda. I stället sökte de sig till djupa områden där det fanns relativt lite mat, men där tillgången varit förutsägbar under flera år och stabil över säsongen.
− Det beror sannolikt på att de letar efter en specifik typ av föda, mest troligt skarpsill, som leker i djupet vid den här tiden på året, säger Astrid Carlsen.
Vingarna har betydelse
Hon såg att fåglarnas kapacitet att flyga för att leta efter föda beror på storleken på deras vingar. Beräkningar visar dessutom att bara ungefär en procent av de tillgängliga jaktområdena för sjöfåglar runtom i världen är skyddade.
− Att skydda de tillgängliga jaktområdena är extra viktigt för sjöfåglarna när fiskarnas fördelning och beteende blir mindre förutsägbara eller ändras. Flygdistanskapacitet är redan ett viktigt verktyg i rådgivningen av skyddsområden för sjöfåglar, men det är ett mått som är otillgängligt för många arter. Min avhandling visar att man inte behöver spåra alla arter med gps, utan att man kan beräkna kapaciteten utifrån enkla morfologiska mått, säger Astrid Carlsen.
*Bild: Sjunneson, Wikimedia commons. Licens:CC BY-SA 4.0.
Avhandling:
Understanding predators through their prey, Sveriges lantbruksuniversitet.
