Arktis förändras snabbt när klimatet blir varmare – och det märks på växtlivet. En studie med forskare från Göteborgs universitet visar att vissa växter gynnas av värmen, medan andra konkurreras ut. Men exakt vilka arter som påverkas varierar mycket från plats till plats.
De snabba klimatförändringarna vänder upp och ner på växtlivet i Arktis. En ny stor internationell studie visar hur ett av jordens mest ömtåliga ekosystem förändras när uppvärmningen där går upp till fyra gånger snabbare än i resten av världen.
Forskare har studerat de biologiska förändringarna i över 2 000 försöksytor i norra polarområdet under 40 år.
– Förändringar i växtligheten är en tidig varningssignal på att hela ekosystemet kommer förändras med följdverkningar för djurliv, mänskligheten och jordklotets naturliga förmåga att lagra kol, säger Anne Bjorkman, forskare i växtekologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Fjällen får nytt utseende
Studien ger inga entydiga svar på vilka växtarter som gynnas på bekostnad av andra. Men forskarna är säkra på en sak – kalfjäll och fjällängar kommer att ändra utseende.
– Förändringen av vad som växer på en plats är omfattande, på nästan 60 procent av försöksytorna dök nya arter upp och/eller befintliga arter försvann. Det finns många faktorer som avgör hur växtlivet förändras på en viss plats, som hur blött det är i marken, eller hur mycket det blåser, säger Robert Björk, som forskar om Arktis ekosystem vid Göteborgs universitet, i pressmeddelandet.
– Detta påverkar mikroklimatet som växterna upplever. Generellt ser vi att buskar gynnas av en längre växtsäsong, de stjäl helt enkelt solljuset från arter med lågt växtsätt, fortsätter han.
Vintergröna växter vinnare
När snön ligger kvar på marken färre dagar om året i den svenska fjällvärlden får vissa växter en fördel. Vintergröna arter som lingon och kråkbär, liksom lövfällande videbuskar, gynnas av mindre snö.
Många växter på tundran är låga för att stå emot hård vind, och i ett varmare klimat kan fler arter etablera sig. Det kan leda till ökad biologisk mångfald på en del platser.
– Men där buskarna tar över kommer den biologiska mångfalden minska, och då är frågan vart de utkonkurrerade arterna ska ta vägen. Det finns inga kallare trakter än Arktis, det kan bli så att vissa arter helt försvinner från stora områden, säger Anne Bjorkman.
Turismen kan påverkas
Den unika växtligheten på den arktiska tundran har betydelse för kolinlagring och hur mycket solljus som reflekteras från marken. När större buskar breder ut sig absorberar de mer av solens strålar än dagens växtlighet – något som i sin tur kan förstärka uppvärmningen av Arktis.
Förändringar i växtligheten påverkar även de växtätande djuren.
– Rennäringen kan inte ha samma betesområden i dalarna som idag, kanske kan de hitta nya på kalfjället. Sedan kommer turismen att påverkas när fjällbjörkar och buskar tar över på kalfjällen och ängarna med fina örter försvinner. Och det blir svårt att få tag i drickbart vatten när glaciärerna och de sena snöfälten smälter bort, säger Robert Björk.
Kalfjällets areal krymper
Hur den svenska fjällvärlden kommer att se ut om 50 till 100 år är fortfarande osäkert. Mer forskning behövs för att kunna säga det med säkerhet. Men en sak vet forskarna: arealen av kalfjäll kommer att minska. Vid forskningsstationen Latnjajaure nära Abisko syns förändringarna redan tydligt.
– Vi är mitt i klimatförändringarna och kommer nå vissa trösklar då floran förändras radikalt, men vi vet inte när det sker. Eller hur det sker, säger Anne Bjorkman vid Göteborgs universitet som driver forskningsstationen.
Så påverkar varmare klimat kolutsläppen från tundran
Vetenskaplig artikel:
Plant diversity dynamics across space and time in a warming Arctic, Nature.
