Byggnader, arkiv, samlingar, språk och traditioner – Sveriges kulturarv kan hotas på många sätt, både i freds- och krigstid. Så här kan hoten se ut, enligt en rapport från FOI.
I begreppet “kulturarv” i den nya rapporten ingår sådant som objekt, arkiv, samlingar och byggnader men också immateriella företeelser som språk, seder och traditioner. Forskarna inkluderar även digitalt kulturarv, både digitaliserat och digitalt skapat sådant.
Tanken är att rapporten ska kunna fungera som ett stöd i den långsiktiga planeringen vid museer, bibliotek och arkiv och andra aktörer som förvaltar kulturarv i Sverige. Rapporten har skrivits på uppdrag av Riksantikvarieämbetet.
FOI-rapporten beskriver fyra typer av hotbilder mot Sveriges kulturarv:
Hot: Fysisk förstörelse
Ett väpnat angrepp mot Sverige skulle föra med sig fysisk förstörelse på ett begränsat eller större område, vilket också skulle ha påverkan på kulturarv. Detta är särskilt troligt om det finns militära mål i närheten. På ett liknande sätt har internationella exempel visat att terrororganisationer kan se kulturarv som legitima mål och därför förstöra dem.
Sabotage från aktivistgrupper i syfte att dra uppmärksamhet till exempelvis klimatfrågor har blivit vanligare. Verksamheter som förvaltar kulturarv behöver därför fundera över hur närområdet ser ut, vilka objekt som kan vara mest attraktiva att försöka sabotera eller förstöra för att väcka uppmärksamhet.
Hot: Stöld
Stöld av kulturarv kan ske utifrån ekonomiska motiv där kriminella grupper exempelvis säljer föremål eller konstverk på illegala marknader. Det kan också inträffa att aktörer stjäl historiska objekt som inte passar deras världssyn på grund av objektens kulturhistoriska eller symboliska värde.
Det är värt att notera att värdet av kulturarv kan förändras av omvärldshändelser. Till exempel har Filip Orliks ukrainska konstitution, en handskrift från 1710 som finns på det svenska Riksarkivet, fått mycket uppmärksamhet och även lånats ut till Ukraina.
Hot: Cyberangrepp
Kulturarvsinstitutioner behöver ha en beredskap mot cyberangrepp. Mycket kunskap kan försvinna, till exempel, om någon förstör metadata som kopplar föremål i samlingar till informationen som finns om den. Det kan handla om var föremålen kommer från, kontexten de återfunnits i eller analyser som tidigare gjorts av dem.
Det är också viktigt att komma ihåg att digitaliseringen erbjuder möjligheter och ökar tillgången till många kulturarv. Vid krig kan det hända att museer stänger och flyttar sina föremål till en säker plats. Då kan en digital utställning ske istället för en fysisk.
Cyberhot inkluderar även många indirekta hot som cyberangrepp mot kritisk infrastruktur som får negativa effekter även vad gäller kulturarv.
Hot: Påverkan
Kulturarv kan bli mål eller verktyg för påverkanskampanjer och informationspåverkan. Ett exempel är att sprida negativa påståenden eller desinformation i syfte att skapa oro eller polarisering i samhället. Därför bör svenska kulturarvsinstitutioner, menar FOI-forskarna, säkerställa att de har god kunskap om sina egna samlingar för att bättre förstå hur aktörer kan utnyttja dessa för att exempelvis piska upp en negativ stämning hos en specifik grupp.
Påverkan kan även ske genom att rikta hat och hot mot personal, till exempel när utställningar på museer väcker starka åsikter. Det kan i sin tur bidra till att styra det som synliggörs i det offentliga rummet. Påtryckningar kan också komma från stater där det kan finnas en vilja att vissa kulturarv ska framhävas, tonas ner eller tolkas annorlunda. Det kan gå så långt att det handlar om ren historierevisionism där en stat vill använda kulturarvet för att förmedla en specifik bild.
Utmaning att bevara kulturarv
– För många museer, bibliotek och arkiv innebär ansvaret att skydda och bevara kulturarv i samband med kris eller krig en betydande utmaning, säger Eric Fugeläng, chef för Museiavdelningen på Riksantikvarieämbetet.
Rapporten beskriver inte exakt hur kulturarv ska skyddas.
– Institutionerna känner själva sina samlingar bäst. Därför är de också bäst lämpade att ta fram beredskapsplaner, för kris eller krig. Våra hotbildsbeskrivningar är snarare ett stöd för institutionernas planering som förhoppningsvis kan dämpa risken för negativa konsekvenser om något av hoten realiseras, säger Anna McWilliams, forskare vid FOI.
Läs också: Så skör är vår demokrati
Rapport:
Hoten mot kulturarven – En analys av aktörsdrivna hot mot kulturarv i Sverige, FOI.
*) Bild: National Archives, USA, via Wikimedia Commons, public domain.
**) Bild: Mia Fernlund, Riksantikvarieämbetet, licens CC BY.
