Tema

Begreppet kolinlagring används ofta felaktigt

Begreppet kolinlagring används ofta på felaktigt sätt, även av forskare. Den felaktiga användningen kan leda till missvisande slutsatser och överdrivna förväntningar på klimateffekter, enligt en ny studie.

Utan tydliga definitioner av centrala begrepp i klimatarbetet riskerar vi att dra missvisande slutsatser när gäller strategier för att begränsa klimatförändringarna.

Det menar forskare vid det europeiska forskningsprogrammet EJP SOIL, där bland andra SLU deltar. Forskarna har analyserat 100 vetenskapliga artiklar om markkol för att ta reda på hur kolinlagring och liknande begrepp används.

Bara fyra procent gör helt rätt

Det visade sig att endast fyra procent av artiklarna hade använt begreppet kolinlagring korrekt, enligt en vedertagen definition som bland annat grundar sig på IPCC:s.

Dessutom likställde tretton procent av artiklarna kolinlagring med kollager, vilket är direkt felaktigt, skriver forskarna. Kollager är storleken på kolförrådet, medan kolinlagring är nettoupptaget av koldioxid från atmosfären.

– När man inte särskiljer begreppen kan det leda till att klimatpolitiska beslut inte leder till avsedda effekter vilket såklart är problematiskt, säger Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid SLU.

Åtgärder feltolkas ofta

Resultaten visade även att åtgärder som leder till kolinlagring ofta feltolkas. En åtgärd som syftar till att öka kolförrådet i kolrika marker leder ofta till en minskad kolförlust, som visserligen har positiv klimatpåverkan. Men den skapar inte negativa utsläpp, vilket är nödvändigt för att kompensera för de utsläpp som kommer att finnas kvar länge i atmosfären.

Dessutom leder åtgärder för kolinlagring inte alltid till att begränsa klimatförändringarna om man tar hänsyn till koldioxidläckage och utsläpp av andra växthusgaser. Effekten av en viss åtgärd på kolinlagringen minskar med tiden. Detta är viktigt att ha med sig när beslutsfattare och andra aktörer utvärderar effekten av klimatåtgärder, menar forskarna.

Kolinlagring med mera

Begrepp: Kolinlagring i marken (carbon seqestration in soils)
Definition: Överföring av kol från atmosfären, genom växter till marken, där det lagras in och bidrar till en global ökning av markens kolförråd

Begrepp: Begränsing av kolförluster i marken (soil organic carbon loss mitigation)
Definition: En antropogen åtgärd, alltså något som kommer från mänsklig aktivitet, för att minska förlusterna av organiskt kol i marken jämfört med ett status quo-scenario.

Begrepp: Negativa utsläpp (negative emissions)
Definition: Nettoupptag av koldioxidekvivalenter av växthusgaser från atmosfären

Begrepp: Begränsning av klimatförändringar (climate change mitigation)
Definition: En antropogen åtgärd som minskar källorna eller ökar sänkorna av växthusgaser.

Begrepp: Lager av organiskt kol i marken (soil organic carbon storage)
Definition: Förrådet av organiskt markkol

Begrepp: Ackumulering av organiskt kol i marken (soil organic carbon accural)
Definition: En ökning av kolförrådet i marken inom ett givet markområde över tid, eller jämfört med ett normalvärde (leder inte alltid till kolinlagring i marken eller begränsning av klimatförändringar)

Källa: SLU

Forskarna föreslår en rad definitioner, se ovan, för att öka den gemensamma förståelsen av begrepp. Gemensamma definitioner kan i sin tur, hoppas forskarna, bidra till klimatstrategier som faktiskt begränsar klimatförändringarna.

Läs också: Därför går återställningen av våtmarker långsamt

Vetenskaplig artikel:

Carbon sequestration in soils and climate change mitigation. Definitions and pitfalls, Global Change Biology.

Kontakt:

Thomas Kätterer, professor i systemekologi, Institutionen för ekologi, SLU
thomas.katterer@slu.se

Begreppet kolinlagring används ofta felaktigt

 lästid ~ 3 min