Artikel från forskning.se

Hur ofta tänker du på romarriket? Den frågan snurrar viralt i sociala medier sedan en tid. Svaret från gemene man blir inte sällan “flera gånger i veckan”. Vad är det som fascinerar med romarriket? Och varför?

Vi ställde frågan till två romarriket-forskare.

– Jag har frågat folk runt mig och flera nämnde faktiskt vatten och offentliga toaletter och saker som akvedukter, säger arkeologen Irene Selsvold, Göteborgs universitet. Hon forskar om hur människor begravdes under senantiken.

Vad mer kan man tänka på med romarriket?

Irene Selsvold.
Irene Selsvold, forskare vid Göteborgs universitet.

– Det finns en tanke hos många, tror jag, att romarna för länge sedan hade teknologi och seder som är så lika våra. Och om man ser sig omkring finns ju spår av romarna överallt. Vi har romerska ruiner i stora delar av Europa, man hittar romerska mynt i utgrävningar i Skandinavien. Vår konst, litteratur och våra lagar har romarriket som bakgrund och inspiration.

Skälet till den generella fascinationen med romarriket kan delvis förklaras med filmen “Gladiator“. Det tror antikvetaren Cecilia Olovsdotter, Svenska Institutet i Rom. Hon forskar om konst från den romerska kejsartiden.

– Filmen Gladiator kom 2000. Det var en fantastisk film, även för oss med kunskap om romarriket. Researchen de hade gjort var bra. Filmen har säkert bidragit till mångas intresse och påverkar fortfarande. Sedan kom tv-serien Rome, som blev otroligt framgångsrik. Och efter det datorspelet Rome och diverse populära krigsspel.

Och serierna om Asterix och Obelix, kan de ha påverkat?

– Ja, de spelar säkert in. Och det var ju Asterix och Obelix-generationen som senare blev ansvarig för uppkomsten av Gladiator och Rome.

Romarriket framställs som ett intresse hos främst män. Ligger det något i det?

Cecilia Olovsdotter
Cecilia Olovsdotter, forskare vid Svenska Institutet i Rom.

– Jag har funderat över det. Man kan tänka sig att många män fascineras av tanken på ett av historiens största och mest långlivade imperier, med starkt manliga ideal och en imponerande krigsapparat. Det finns ett utbrett intresse för romerska vapen och rustningar. Och romarriket är ju fortfarande närvarande i stora delar av vår värld genom ett rikt materiellt och visuellt kulturarv, säger Cecilia Olovsdotter.

Hon tillägger att intresset för romarriket dock är stort oavsett kön. Som ett exempel kan nämnas att det på sociala medier finns ett nyväckt intresse för den romerska segergudinnan Victoria. Nyskapande bilder av Victoria publiceras och i inlägg från framför allt kvinnor talas om ritualer och altaren till gudinnan.

– Det handlar om ett slags nutida gudinnedyrkan, där ritualer syftar till att göra en framgångsrik.

Vad tänker du på när du tänker på romarriket?

– Personligen tänker jag mycket på romarrikets fall och parallellerna till dagens värld, säger Irene Selsvold.

Vilka paralleller har vi till romarrikets fall?

– Via tvärvetenskaplig forskning vet vi nu att romarrikets fall kan ha hängt ihop med både klimatförändringar och en stor pest-pandemi på 500-talet. Klimatförändringarna började 536 med ett stort vulkanutbrott och det finns texter som beskriver att solen inte värmde längre, skördarna dog och vinet blev surt. Det fanns också stora migrationsvågor kopplade till romarrikets fall. Allt detta är väldigt dagsaktuella teman.

– Jag har tänkt på att det kanske inte är en slump att intresset för romarriket på sociala medier är stort precis nu under 2022 och 2023, med tanke på Rysslands invasionskrig mot Ukraina, säger Cecilia Olovsdotter.

Hur menar du då?

– Ryssland är ju en gammal militär stormakt och vi ser nyheter om kriget varje dag. Hjärnor tenderar att associera saker med varandra och jag tror att vi associerar, medvetet eller omedvetet.

Irene Selsvold drar en annan parallell till krig, då som nu.

– Att referera till det romerska har skapat legitimitet i historien. Det har till exempel varit tradition i litteraturen att referera till Cicero och andra romerska författare.

– Det här sättet att söka legitimitet har även gällt alla västliga försök att skapa imperier efter romarrikets tid. Karl den Store och Napoleon var tydliga i sin inspiration från romarriket. Hitler var också inne på det spåret och vi kan nog räkna Putin dit också.

Text: Lisen Forsberg på uppdrag av forskning.se

Bronsstaty av Julius Ceasar (100-44 f kr), ansedd som en av världshistoriens mest framgångsrika fältherrar. Bild: Ilona Frey/unsplash

Cecilia Olovsdotters boktips om romarriket:

Skönlitteratur:

  • Augustus av John Williams
  • Caesar av Colleen McCollough
  • Lindsey Davis bokserier om Marcus Didius Falco och Flavia Albia, detektiver i kejsartidens Rom och riket runt (på engelska).

Vetenskapligt och populärvetenskapligt:

  • SPQR: historien om det antika Rom, Mary Beard.
  • Romarna: antikens supermakt, Håkan Mohede (inläsare), talbok.
  • Det romerska riket: Romarrikets födelse, storhetstid och undergång. En kulturhistorisk skildring av kejsarna, krigen och samhället, Hilding Thylander.
  • Romarriket runt – en fiktiv resa i den antika verkligheten, Emin Tengström.
  • Det romerska imperiet i närbild, Patricia Vanags med flera.

Irene Selsvolds boktips om romarriket:

  • Roms öde: klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång, Kyle Harper.
  • The fall of the Roman Empire: a new history of Rome and the barbarians, Peter Heather.
  • Emperor of Rome, Mary Beard.
  • Byzantium: the surprising life of a Medieval Empire, Judith Herrin.

Om forskarna

Irene Selsvold, forskare vid Göteborgs Universitet, Institutionen för historiska studier, samt vid University of Leicester, School of Archaeology and Ancient History
Har tidigare forskat om: Kristnandet av den romerska stadsmiljön i senantiken.
Forskar nu om: Förändringar i romerskt gravskick i senantiken och hur gravskick används i berättelser om historisk förändring.

Cecilia Olovsdotter, forskare vid Svenska Institutet i Rom.
Har tidigare forskat om: Bland annat den konsulära bilden i senantikens Rom och Konstantinopel, arkitektur som statusmarkör och triumfal inramning i senromersk och tidigbysantinsk bildvärld.
Forskar nu om: Den mångskiftande visualiseringen av segergudinnan Victorias kvinnlighet i romersk bildkonst, Victoria i det kristnade romarrikets kosmiska bildprogram och kvinnogestalter som illustrationer till krigisk erövring i romersk bildkonst.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera