Drönarbild av herrgård med omgivning.
Artikel från Lunds universitet

Sverige är idag det enda land som har kvar så kallad fideikommiss, där vanliga arvsregler inte gäller och där den äldsta sonen i en familj ofta ensam ärvt egendomar. Varför sticker Sverige ut? Så här säger forskare i historia.

Fideikommiss innebär i korthet att egendom överförs enligt en särskild arvsordning och inte delas mellan flera arvingar – se mer i faktaruta längre ned. En vanlig princip har varit att äldste sonen har fått överta all egendom, men också att avlägsna manliga släktingar har haft företräde framför exempelvis döttrar.

Säkra förmögenheten

I flera hundra år gjorde det att främst adliga familjer kunde behålla sin förmögenhet samlad – ofta i form av slott och gods – och därmed säkra familjens status och position.

Röd herrgård med staket och allé, sommartid.
Fullerö säteri, ett av Sveriges kvarvarande fideikommiss. Bild via Wikimedia commons **

Efter sekelskiftet 1800, med upplysningens tankegods och med den franska revolutionen som fond, inleddes en upplösning av fideikommiss i Europa. I Sverige har dock fideikommissen förblivit intakta långt fram i tiden. Först 1964 inleddes en långsam avveckling. Den är ännu inte avslutad.

Framstår som en paradox

– I den svenska självbilden betonas ofta att Sverige tidigt utmärkts av att vara modernt, jämställt och jämlikt. Ur ett sådant perspektiv framstår det som paradoxalt att fideikommissen så länge förblivit intakta i Sverige, säger Martin Dackling, forskare i historia vid Lunds universitet.

För att förklara varför fideikommissen bestått så länge har Martin Dackling och forskarkollegan Magnus Bergman studerat den politiska diskussionen under 150 år, från 1810 fram till att avvecklingen påbörjades 1964.

Olika maktsystem

I många andra länder har fideikommissens avveckling kopplats samman med förändringar i den politiska strukturen under 1800-talet. Så har dock inte varit fallet i Sverige.

– I andra länder har fideikommissen setts som en ekonomisk bas för en politiskt stark adel, vilket gjort att frågan om avveckling haft en starkt maktpolisk dimension. De svenska fideikommissen har dock inte varit knutna till politisk representation. När adelns politiska maktställning utmanades och ståndssamhället avvecklades riktades därför ingen attack mot fideikommissen, säger Magnus Bergman.

Något som bara angick familjerna

Ett annat viktigt skäl till att ett beslut om avveckling dröjt är att de svenska fideikommissen, i motsats till reglerna i andra länder, inte har krävt statsmakternas godkännande.

– Det har stått var och en fritt att bilda fideikommiss. Det är talande att staten först 1875 började samla in statistik om befintliga fideikommiss. Eftersom bildandet setts som en privaträttslig handling – något som egentligen mest angår familjerna – fanns det länge ett motstånd mot att lagvägen ingripa mot de en gång lagligen inrättade fideikommissen, säger Magnus Bergman.

Kulturarvet i fokus

Först i slutet av 1800-talet höjdes på allvar röster för en avveckling. Under 1900-talet gjordes flera statliga utredningar för att nå fram till en ordnad avveckling. Det var dock påfallande svårt att hantera frågan, konstaterar forskarna.

Fideikommiss har behandlats först som en arvs- och jämlikhetsfråga, senare som en jordfördelningsfråga och slutligen som en fråga om kulturarvets bevarande.

– Den starka betoningen av kulturarv på 1990-talet ledde bland annat till regeringen valde att förlänga flera fideikommiss för ytterligare en generation. Så sent som i våras framgick i en SVT-dokumentär att ytterligare ansökningar om att bevara kvarvarande fideikommissen kan väntas. Mycket talar därmed för att fideikommissfrågan kommer ha aktualitet decennier framåt, säger Martin Dackling.

Fideikommiss, vad är det?

Herrgård i sommargrönska.
Sturefors slott, före detta fideikommiss. Bild: Wikimedia commons ***

Arvsformen fideikommiss tillkom under 1700-talet. Syftet var att adliga ägor och egendomar inte skulle splittras upp på många olika arvingar. I och med ett fideikommiss åsidosätts vanliga arvsregler. Det vanliga har varit att den äldsta sonen tagit över en egendom och övriga i familjen blivit lottlösa. Egendomen får vid fideikommiss vanligen inte säljas eller belånas.

Bestämmelserna innebär att egendom i princip överförs från innehavaren till efterträdaren i generation efter generation. Egendomen måste överlämnas till nästa fideikommissarie i ett skick som inte är sämre än när den mottogs.

De flesta länders lagstiftning tillåter inte längre fideikommiss. I Sverige har det varit förbjudet att instifta nya fideikommiss för fast egendom sedan 1810 och för lösöre sedan 1930.

1964 antog riksdagen en avvecklingslag. Trots denna lag har ett antal fideikommiss förlängts genom regeringsbeslut, framförallt under 1990-talet. Riksantikvarieämbetet ombeds yttra sig om de kulturhistoriska värdena när regeringen ska fatta beslut om förlängning. Ibland har det spelat in i besluten att de stora kulturhistoriska värden, som kan finnas samlade i fideikommissen, ska hållas skyddade, skriver Riksantikvarieämbetet.

Ett exempel på ett kvarvarande fideikommiss är Fullerö Säteri.

Källor: Riksantikvarieämbetet, Kammarkollegiet samt Fideikommissariernas intresseorganisation.

Vetenskaplig artikel:

Between deplorable anachronism and valuable heritage. The persistence of the Swedish fideikommiss institution, 1810-1964, Scandinavian Journal of History.

Kontakt:

Martin Dackling, docent
martin.dackling@hist.lu.se

*) Bild av Pavel Maira, via Wikimedia commons, licens: CC BY-SA 4.0.
**) Bild av Riksantikvarieämbetet, via Wikimedia commons, licens: public domain.
***) Bild av Frugan, via Wikimedia commons, licens: CC-BY-2.0.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera