Artikel från forskning.se

Elever som stannar hemma är ett växande problem. Men att kalla dem hemmasittare leder fel, menar forskare. Skolfrånvaro beror oftast på faktorer i omgivningen. Och nytt hopp om att klara skolan kan få elever att komma tillbaka.

Eleverna som är borta långa tider från skolan verkar bli allt fler och allt yngre. Ingen vet exakt hur många de är, men att det blir svårare att återgå till skolan ju längre man är hemma, råder inget tvivel om.

Varför slutar barn och ungdomar att gå till skolan?

Det är den vanligaste frågan som Tobias Forsell får. Han är doktor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och forskar om problematisk skolfrånvaro

Han brukar svara att det inte finns en orsak till problematisk skolfrånvaro, nästan alltid beror skolfrånvaron på flera faktorer som samverkar. Men oavsett om det handlar om problem i familjen, bland kompisar eller i klassrummet finns det alltid åtgärder att vidta, som gör skolan till en attraktiv plats att vara på.

Hemmasittare – elev fast på avstånd

Tobias Forsell säger inte hemmasittare. Nej, unga som undviker skolan vill inte bli kallade det, säger han.

– Jag frågade eleverna som deltog i min studie vad de tyckte om ordet hemmasittare. De sa att det kändes fel och en av dem svarade att ”man är ju typ elev fast på avstånd”.

– Elever bör definieras som elever, inte kategoriseras som skolkare, skolvägrare eller hemmasittare. De beskrivningarna rymmer redan inbyggda hypoteser om varför eleven inte närvarar i skolan. Jag tycker man i stället ska tala om elever med långvarig frånvaro eller problematisk skolfrånvaro.

Hjälp och stöd för att främja skolnärvaro

Specialpedagogiska skolmyndigheten har vägledning för skolpersonal i att arbeta med skolnärvaro. Här finns forskning, rapporter, poddar och mycket mer. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, verkar för att ge alla barn, unga och vuxna rätt att lära utifrån sina egna förutsättningar och nå målen för sin utbildning.

Fråga en rådgivare

Både skolpersonal och föräldrar kan kontakta tjänsten Fråga en rådgivare antingen via mejl eller telefon. Om en elev behöver ett mer omfattande specialpedagogiskt stöd behöver rektorn ansöka om det. Det stödet kan innebära att Socialpedagogiska skolmyndigheten går in och stödjer och utbildar ledning och personal på skolan under längre tid.

Skolk, skolvägran, olovlig frånvaro – vad är skillnaden?

Man är ju typ elev fast på avstånd blev också namnet Tobias Forsells avhandling där elever med erfarenhet av skolfrånvaro, föräldrar till skolfrånvarande barn och skolpersonal intervjuas.

– En lärdom man ska dra av min studie är att vi behöver uppmärksamma och sätta spotlighten på alla former av frånvaro, som kan innebära negativa konsekvenser för lärande och den sociala utvecklingen. Vi behöver inte dela in det i skolk, skolvägran eller olovlig frånvaro. Problematisk skolfrånvaro tycker jag är ett bra paraplybegrepp.

Barnen som slutar att gå till skolan väcker mycket känslor och åsikter bland föräldrar, skolpersonal och allmänheten, menar Tobias Forsell. Är de ett samhällsproblem, ett skolproblem eller ett problem relaterat till familjen?

Skolfrånvaro – vem bär ansvaret?

Långvarig frånvaro i skolan kan också innebära att skolan anmäler till socialtjänsten, eftersom skolplikten inte efterlevs. Likaså anmäler föräldrar emellanåt till skolinspektion när barnet inte får den lagstadgade rätten till utbildning tillgodosedd.

– Ofta diskuteras vem som bär ansvar för skolfrånvaron och om det är hemmet eller skolan som behöver göra förändringar för att vända frånvaro till närvaro. Men det är skolan som bär det formella ansvaret att snabbt utreda orsaker till frånvaron, säger Tobias Forsell.

Viktigt att reagera snabbt på frånvaro

Forskning visar att skolfrånvaro föder skolfrånvaro. Med tiden blir tröskeln för att eleven ska orka ta steget tillbaka, allt högre.

Missad undervisning kan bli till inlärningsproblem och frånvaro leda till borttappade kamratrelationer, att stanna hemma blir allt tryggare för att slippa tampas med växande problem. Det gäller att snabbt göra en plan som ger självförtroende och hopp om att kunna klara skolan.

Bild: Emmanuel Ikwuegbu, Unsplash

– Och i den utredande fasen bör alla komma till tals – skolan, båda föräldrarna (föräldrar kan ibland tycka olika sinsemellan) och inte minst eleven. Att hitta en gemensam målbild och en samsyn om vägen till målet är en framgångsfaktor.

Mobbning vanlig orsak till skolfrånvaro

När elever börjar dra sig undan skolan har det nästan alltid föregåtts av att eleven mött en rad motgångar under en längre tid. Det är en viktig slutsats i Tobias Forsells forskning. Det kan ha varit svårt att hänga med i undervisningen, kanske har det varit en konflikt med en lärare eller eleven kan ha känt sig utanför eller annorlunda.

Att inte känna att man hör till är kanske vanligast, påfallande många av de frånvarande eleverna är mobbade. Ibland kan det även vara svårigheter hemma; ett syskon som har en allvarlig sjukdom eller konflikter mellan föräldrarna. Och när problem uppstår på flera områden samtidigt växer risken att eleven ska stanna hemma.

– Ofta finns också ett glapp mellan skolans krav på prestation och elevens förmåga. När kraven är svåra att hantera skyddar sig elever genom att undvika miljöer där de riskerar att misslyckas.

Skolan och föräldrar saknar kontaktvägar

De första tecknen på att något är fel ser nästan alltid föräldrarna. Eleven kanske kommer hem från skolan och är dränerad på energi, har huvudvärk och magont ofta eller är stressad över att inte klara uppgifterna i skolan.

– Det är viktiga varningssignaler. För att fånga upp problemen tidigt behöver de kommuniceras till skolan och tillsammans kan då föräldrar och skola skapa en gemensam bild av situationen och arbeta för att eleven ska komma till skolan.

Men många gånger saknas etablerade kontaktvägar mellan skolan och föräldrarna, , säger Tobias Forsell. Det kan vara en orsak till att elever inte får hjälp i tid.

Problematisk skolfrånvaro – sex tidiga varningstecken

  • Ströfrånvaro i vissa ämnen, till exempel idrott. Och ett mönster i frånvaron, vid vissa dagar eller tidpunkter.
  • När en elev drar sig undan från vardagliga aktiviteter eller isolerar sig.
  • Sover för lite och vrider på dygnet, sover för mycket och vrider på dygnet.
  • Återkommande huvudvärk och/eller magont, stort motstånd inför att återgå till skolan efter sjukdom och ledigheter.
  • Stress och oro över att inte hinna med skolarbetet.
  • Oro för vad man ska ta sig till vid ”otydliga sammanhang”, till exempel vid skollunchen, rasterna, håltimmarna etcetera.

Många med NPF trivs bra i skolan

Bland de frånvarande eleverna tyder mycket på att elever med neuropsykiatriska diagnoser är överrepresenterade. Och så är det nog, men diagnosen ska inte ses som orsak till att eleven slutar gå till skolan, menar Tobias Forsell.

– Det är samspelet mellan eleven och den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön som är avgörande. Vi får inte glömma att många elever med NPF trivs jättebra i skolan.

Bristande kunskap om autism i skolan

En studie från 2017 visade att ungdomar med olika diagnoser av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade bland elever med långvarig frånvaro. Skolan har inte förmått ta hänsyn till deras situation och anpassa undervisningen efter dem.

Hur ska eleverna kunna komma tillbaka till skolan?

Utgå från varje enskild elevs behov!

– Åtgärder som enbart är inriktade på att ändra elevens beteende fungerar sällan. Att lyssna på elevens beskrivning av sin situation blir då en nyckel.

Nästan alltid krävs förändringar i skolmiljön och för vissa elever kan en väg tillbaka vara via undervisning i en mindre grupp med extra specialpedagogiskt stöd. Anpassad studiegång kan också vara nödvändigt. Eleven kan då gå kortare dagar med ett anpassat schema.

Nytt hopp kan rädda skolgången

Tobias Forsell hör ofta elever säga att ”skolan är körd”, ” jag kommer inte att klara det ”. Men genom att anpassa kraven och ge mycket stöd kan eleven få tillbaka hoppet, menar han.

– Planen för vad eleven ska hinna med måste vara rimlig och tiden i skolan utökas successivt. Det behöver också finnas någon vuxen på skolan som frågar eleven hur den känner sig, om allt är ok. Det behöver nödvändigtvis inte vara läraren utan kan vara en kurator, skolsköterska eller specialpedagog.

Behöver få tid att förbereda sig inför comeback

Efter att ha varit borta från skolan länge, kan en hel skoldag med många relationer och olika miljöer skapa mycket oro, menar Tobias Forsell. Som att behöva byta om i ett omklädningsrum. Eller att inte veta vem man ska vara med på rasten eller vem man ska sitta bredvid i matsalen. Men också för vilka skoluppgifter som ska hinnas med och hur de ska göras.

– Eleven behöver få tid att förbereda sig. Och i god tid få reda på vad den ska arbeta med på lektionen. Eller vem den ska vara med och hur länge. Men det tar tid att komma tillbaka till en normal skolvardag. Man får räkna med att eleven behöver stöd under lång tid. Kanske hela skoltiden, säger Tobias Forsell.

Bild: Eder Pozo Pérez, Unsplash

Problematisk skolfrånvaro – det säger forskningen

  • Problematisk skolnärvaro beror ofta på att flera faktorer – som är problematiska för eleven – sammanfaller under en längre tid.
  • Att känna sig annorlunda och ensam eller att vara mobbad är vanliga orsaker till att eleven stannar hemma. En annan är att man har svårt att tackla skolans krav.
  • Att vara frånvarande länge leder ofta till oro, depression och tappade sociala kontakter. Och att eleven kommer efter i skolarbetet. Hoppet om att kunna komma tillbaka falnar. Detta sammantaget gör det svårare att komma tillbaka till skolan ju längre tid man är borta.

Källa: Man är ju typ elev fast på avstånd (Tomas Forsells)

“Tipping point” vid tio procents frånvaro

Läget är allvarligt, säger Malin Gren Landell, psykolog som forskar om skolnärvaro. Sverige har alltför länge negligerat problemen med frånvaro i skolan. Och det har varit ensidigt fokus på elever som är borta i månader eller år.

Internationell forskning visar att det finns en ”tipping point” vid 10 procents frånvaro. När elever stannar hemma från skolan mer än så, blir det svårare att komma tillbaka. Det är då psykisk ohälsa, sämre skolresultat och droganvändning börjar synas, säger Malin Gren Landell.

Men problemen börjar långt före dess, och insatserna måste komma långt tidigare. Det är en brist att barn måste vänta så länge på att få hjälp, menar Malin Gren Landell.

Skolor famlar i blindo

Trots att långvarig skolfrånvaro är ett utbrett problem med allvarliga följder vet man inte om de insatser som skolorna sätter in verkligen hjälper. Det saknas helt enkelt forskning om vad som fungerar, och inte. Skolor och psykologer famlar i blindo, säger Malin Gren Landell.

– Risken är att skolorna gör samma sak som de har prövat tidigare. Till exempel hämtar åtgärder från en lista utan att ta hänsyn till om den är relevant för just den elevens frånvaro.

Fel insatser kan få ödesdigra konsekvenser

Att bryta skolfrånvaron så snabbt som möjligt är avgörande för att det inte ska uppstå en ond cirkel, menar Malin Gren Landell. Om vi prövar insatser utan att vi vet om de har önskad effekt så tappar vi också tid.

– Vi vet att långvarig frånvaro är en risk för fortsatt frånvaro. Som elev hinner du känna att du är chanslös, att det inte går att komma tillbaka eftersom du hamnat så långt efter. Med det sagt anser jag att den viktigaste åtgärden är att ta reda på orsakerna i varje enskilt fall och sätta in insatser utifrån den individuella situationen.

Det finns en gräns för vad skolan kan göra

Men när eleven varit borta länge kan inte skolan ensam lösa problemet. Vid 20 procents frånvaro under ett läsår verkar det gå en gräns, säger Malin Gren Landell och hänvisar till forskning gjord av amerikanska psykologer.

– Skolfrånvaro som har blivit omfattande ger ofta andra problem som psykisk ohälsa, påfrestningar på föräldrar och sömnproblem.

Problematisk skolfrånvaro som beror på svårigheter inom flera olika områden, som skola, familj och fritid, kräver hjälp även från professioner som barnpsykiatrin och socialtjänsten.

Frånvarande elever blir fler och yngre

De frånvarande eleverna började uppmärksammas på allvar 2010. Då ansågs problemet i stort sett bara omfatta högstadieelever. Ett decennium senare pekar mycket på att eleverna blivit både fler och yngre.

– Mitt intryck från att arbeta med kommuner och skolor är att närvaroproblemen växer i omfattning och att de blir vanligare i yngre åldrar. Skolorna har förbättrat sin frånvaroregistrering vilket gör att vi får bättre statistik. Men ökningen kan inte bara förklaras av bättre kontroll utan det verkar även vara en faktisk ökning, säger Malin Gren Landell.

Samma uppfattning har Tobias Forsell.

– Det förefaller som att många unga elever har en omfattande och långvarig frånvaro, säger han.

Bild: Ryan Tauss, Unsplash

– Det kan givetvis bero på flera faktorer men forskning visar att psykiska besvär bland barn och unga har ökat, inte minst de senaste tio åren. Att frånvaron enbart skulle bero på en stressfylld och belastande skolsituation tror jag inte är hela sanningen.

Precis som Malin Gren Landell pekar han på att det är en brist att många elever får vänta länge innan de får hjälp.

– Frånvaro byggs upp över tid. Den mesta frånvaron är i högstadiet men då kan eleverna ha upplevt utmaningar ända sedan mellanstadiet.

Har skolfrånvaron ökat?

Ingen vet hur många de frånvarande eleverna är. Inte heller om de blir fler eller färre. Det saknats nationell statistik. Genom åren har det gjorts försök att räkna hur många elever som inte går till skolan. Metoderna har skiftat – därför är siffrorna inte jämförbara.

Den senaste statistiken kommer från en undersökning från Skolverket. Där framgår att höstterminen 2019 hade minst 160 000 elever i grundskolan en total frånvaro, alltså både giltig och ogiltig, på minst 15 procent.

  • 18 procent av eleverna i årskurs ett var frånvarande mellan 15 och 29 procent av skoltiden
  • 19 procent i årskurs sex
  • och 24 procent i årskurs nio.

Men Skolverket bedömer att det är en underskattning av den faktiska frånvaron. Det gör också Malin Gren Landell. Statistiken bygger på uppskattningar från skolhuvudmännen och det troliga är att skolledning helt enkelt underskattar hur många elever som är borta.

Källa: Nationell kartläggning av elevfrånvaro (Skolverket)

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera