Mamma med barn promenerar på en naturnära väg.
Familjeliv, vänner och närhet till natur är viktiga faktorer för att stanna på hemorten. Bild: Jon Flobrant/Unsplash
Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Kom aldrig i väg. Blev kvar. Att stanna där man växte upp beskrivs ibland som ett misslyckande, men kan också handla om ett personligt val. Det visar forskning från Malmö universitet.

Arbetsmarknadspolicy fokuserar på rörlighet och flexibilitet. Ett rådande samhällsideal är att individer ska flytta från sin uppväxtort för att ”designa livet” efter önskade studier och arbete.

En studie där forskare intervjuat 13 studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor och kommuner visar dock att valen i hög utsträckning handlar om kompromisser.

– Platsen och tillhörigheten är väldigt viktig för individen. Man kanske inte vill bygga sitt liv efter jobb och studier, utan de får passa in i resten av livet. Det är ofta ett aktivt val att stanna kvar, det handlar inte om att bli övergiven eller vara en förlorare, säger forskaren Janna Lundberg vid Malmö universitet.

Familj och ett sammanhang

Familj och vänner är viktiga faktorer för att inte flytta, liksom tillgång till hav, natur och ett etablerat sammanhang.

– För den som har många olika kontakter inom socialförvaltning, vård och så vidare kan platsen dessutom vara så självklar att frågan inte ens kommer upp i samtalet med studie- och yrkesvägledare, säger Elin Ennerberg, forskare vid Malmö universitet.

En lantlig plats kan även vara en resurs. Att få leva ett lugnare liv med mer rumslig frihet för barnen kan vara en anledning att bo på en mindre ort. Det kan också vara en prioritet att slippa ha ett yrke som följer med hem i tankarna vid arbetsdagens slut.

– Normen är dock att man ska åka i väg och utbilda sig, och även om vägledarna inte vill pusha för mycket är det alternativet närvarande i samtalet. Samtidigt finns också en lokal arbetsmarknad och det kan handla om samhällsviktiga jobb. Vägledarna bygger in i samtalen att ”vill du vara här finns vissa möjligheter, vill du välja annat får du tänka på ett annat sätt”. Vi ser hur vägledarna dras mellan olika normer, säger Elin Ennerberg.

Lättare att välja för män

Vägledarna ser till individen, men även till samhällets behov. Alla har inte lika stora möjligheter att stanna. Starka familjeband och barn gör att det är lättare att hävda rätten att inte behöva flytta.

– Det är inte helt jämlikt utan det finns en tendens att fler män får lov att vara platsbundna. Män kan göra fler gynnsamma val, säger Janna Lundberg

Bristyrkeyrkesutbildningar som traditionellt attraherar män är lättare att få till mindre orter, som olika typer av fordonsförare. För vissa yrkesgrupper blir platsen då ett större hinder. Kvinnor får överlag kämpa hårdare för att hitta ett sätt att bo kvar på landsbygden.

– För kvinnor blir högre utbildning oftare vägen framåt, och de kan flytta tillbaka när de har utbildning. Ett annat sätt att tjäna pengar som kvinna är att bli entreprenör, säger Elin Ennerberg.

Levnadsomkostnaderna kan även vara lägre på landsbygden. Samtidigt kan bostadspriser förändras exempelvis av att personer med högre inkomst väljer att ha semesterbostäder eller bosätta sig på landsbygden för distansjobb.

Studie:

Local Places Ruling Life: Compromises and Restricted Career Choices in Rural Sweden,, Malmö universitet.

Kontakt:

Janna Lundberg, universitetslektor i samhällskunskap, Malmö universitet, janna.lundberg@mau.se

Elin Ennerberg, biträdande universitetslektor i studie- och yrkesvägledning, Malmö universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera